Tapiocabröd - Pan de Yuca

Som en som försöker undvika gluten på eget bevåg - jag mår helt enkelt bättre när jag inte äter sådant som innehåller vete, korn eller råg - har flytten hit inte drastiskt påverkat mina livsmedelsval. Majs, ris och rotknölar som tapioca (yuca) och manioc hör till den lokala dietens grundstenar, och tack vare valet att hålla köket fritt från gluten i mån av möjlighet redan i Finland är det få helt obekanta livsmedel bland de glutenfria mjölsorterna. I varje fall mjöl av majs, ris och tapioca testade vi redan före vi kom hit, och de har blivit en viktig del av vår matlagning också här. Pannkakor och tortilla-plättar smakar inte som de vetebaserade, men de fungerar hur bra som helst. Det jag mest saknat är det där lite sega som glutenet ger till bröd och andra bakverk, och som psyllium och xantangummi försöker efterapa. Ett annat alternativ är ost. Mängder av ost. Fungerar faktiskt riktigt bra i ett recept som jag hittat i en blogg med glutenfria recept och lite annat också. Bloggen No gluten, no problem hittar ni här.

Ostbröd på tapiocamjöl - Pan de Yuca (av P. Bronski)

I originalreceptet är måtten givna i cups, 1 cup är ungefär 2,4 dl

2,5 dl (100g) färdigt riven mozzarella

2,5 dl (144g) "queso fresco" (jag använde queso blanco, påminner om bondost/hård färskost)

2,5 dl (120g) tapiocamjöl (tapioca = yuca)

1 tsk bakpulver

1/4 tsk salt (använder man saltigare ostar t.ex. emmental kan det bli lite väl saltigt)

1 ägg

3 msk mjölk

Med en gaffel mosade jag queso blancon och blandade den med den färdigt rivna mozzarellan. Sedan blandade jag ihop alla de torra ingredienserna, satte med ägg-mjölkblandningen (vispade ihop dem snabbt i en egen liten bunke) och rörde snabbt i ostarna. Degen blev snabbt ganska fast, så då knådade jag den för hand tills alla mjöl-klumpar var mosade och konsistensen var jämn och glansig. Degen kändes väldigt "ostig", vilket inte är så konstigt med tanke på mängden ost i receptet.

Dela degen i 10 delar, forma små bollar och sätt dem med minst 5 cm avstånd från varandra på ett bakplåtspapper. Grädda i ca 320 grader Fahrenheit - vilket borde vara ca 170 grader Celsius - i 15 minuter. Sätt på grillmotståndet och låt bröden få lite färg. Eftersom vi inte har grillmotstånd i vår gasugn blev det istället lite längre tid i ugnen, vilket troligen är orsaken att osten började sippra ut ur bröden. Jag följde ju inte annars heller receptet, eftersom jag satte degklumpen i kylen en dryg timme i väntan på att kalkonen sku bli så gott som klar innan jag formade och gräddade bröden.

Ostbröden är ganska mäktiga, men som nygräddade och serverade med endast smör smakade de himmelskt! De är luftiga men samtidigt lite "degiga", och har liknande konsistens som nygräddat vetebröd. Tyvärr räcker 10 små sämlor inte så långt (de försvinner snabbare än man vill), och till nattamat blev det naturligtvis en liten smörgås var med skinka och - inte helt otippat - cheddarost. Följande dag stekte hubby de sista två sämlorna halverade till frukost, och då smakade de lika gott, med en extra nyans av knaprig ost. Vi kommer definitivt att testa det här receptet igen med andra ostsorter. Kanske det fungerar som förgräddat pizzabotten, så det måste vi i varje fall testa. Bara vi köpt mera ost... 😉