Trädgårdsterapi för en gräsänka

Japp. Tobias är på arbetsresa till Caicos Island, den mindre av Turks och Caicos. Stavas väl så där ungefär. Den här arbetsresan är långt ifrån oplanerad, då första försöket gjordes i april, men nu blev det då äntligen av. Skönt att den blev flyttad till efter flytten i varje fall, och inte mitt i som var en risk då ett tag. Oberoende så är det som det är, och igen en gång är jag då ensam hemma och gör mina grejer i min egen takt. I alla fall då jag bestämt mig vad jag ska göra... Blir oftast mest småpåtande lite här och där, när det finns så mycket som sku kunna göras. Nu har jag i alla fall möjligheten att påta lite ute i gården, och igår blev det en bra början på krukträdgården!

När det händer så händer det

Det här året har hittills varit den ena händelsen efter den andra, och väldigt lite "bara-vara"-tid. Undrar om resten av året kommer att gå i samma banor? De senaste två veckorna har i alla fall fortsatt på det temat året började med, och den ena händelsen har avlöst den andra i snabb takt. Tur nog har det handlat så gott som uteslutande om positiva händelser, och vi ser fram emot fler inplanderade gäster och andra roligheter. Inga tråkiga eller händelselösa dagar här inte, och det mesta har hållit sig till det som planerats, vilket alltid underlättar tillvaron.

Cinta Costera på vägen hem från Tocumen, med Puente de las Americas i bakgrunden.

Första arbetsresan för i år 🛫

Så kom då den första arbetsresan för Tobias för det här året. På lördag morgon kom informationen, ett antal samtal senare var biljetterna bokade och på söndag kväll blev det avfärd - med lite på ett dygns förvarning. Jepp, firman är sig lik även i år. Ibland är det bra att det finns vissa konstanter i tillvaron, även om man inte gillar dem så värst mycket. Till skillnad från kontors- eller fabriksarbetet så får Tobias faktiskt se och uppleva nya ställen och matkulturer under sina arbetsresor, och jag är inte ensam då vi har vovven här på skötsel. Dessutom är det bättre att arbetsresan kom nu än om ett par veckor, då vi har årets andra Panamabesökare här hos oss!

Ommöblering med domino-effekt

Det har sina fördelar med att vara ensam hemma, och ge efter för diverse impulser, så som att mitt i allt bestämma sig för att fundera lite inredning istället för städning. Roxys gamla registerplåt har nu kommit in, blivit tvättad och på fredagen fick den en tillfällig plats under flaskliljan i vardagsrummet. På lördagen beslöt jag mig sedan för att göra något åt den råddiga bokhyllan bredvid min sida av sängen. Den här gången nöjde jag mig inte med att plocka ut och sortera böckerna, damma av och plocka bort sådant som inte hörde hemma i den, vilket i efterhand säkert skulle ha varit aningen enklare och snabbare. Nej, jag valde att möblera om och flytta en byrå från sovrummet till gästrummet och en liten byrå därifrån till sovrummet, utöver valet att flytta bokhyllan till en annan vägg i sovrummet. Passligt lördagsprogram, även om det känns lite i kroppen ännu nu på måndagen.

Panamanska icke-nyheter och bilder från Argentina

Sakta och osäkert byggs det vidare här på området, men det verkar i alla fall gå framåt. Antingen det eller så är det en illusion, skapad av hjärnan då jag inte kollar framfarten varje dag, ibland inte mer än ett par gånger i veckan. Över lag är det inte så mycket intressant på gång här i Woodlands. Idag målade de väggarna utanför hissarna, i slutet av förra veckan kom det ett litet oväder (tre blixtar + muller och en kvart med regn), geckon på balkongen verkar trivas - kallar den nu för Geckonen, men den verkar inte reagera på namnet - och en till stor segelbåt syntes i kanalzonen förra veckan. 

Souvenirer, surdegsbröd och ännu en arbetsresa

De två senaste arbetsresorna till Argentina har inneburit lite souvenirer, och nu har vi då en ny magnet på kylskåpet, 3 paket med yerba mate och två olika öronlösa men traditionella muggtyper. Muggen till vänster (glasmugg med metallring, tygöverdrag och metallsugrör) + paketet längst till vänster kom hem i samband den första arbetsresan till Argentina, liksom kylskåpsmagneten. Den högra muggen (kalebass med metallring, läderöverdrag och försilvrat sugrör) + de två andra paketen + halsduken av alpackaull nu den senaste arbetsresan. Dessutom kom Tobias hem med två burkar dulce de leche, vilket i princip är karamell. Sött, gott och tandtrollsvänligt. I Argentina äts det tydligen istället för sylt eller nutella, och hör till en normal frukost. Efter att ha ätit det under den senaste arbetsresan önskade Tobias att han istället sku få ägg, bacon och korv till frukost, så de två burkarna är oöppnade - ännu.

Gräsänka igen: Argentina vol.2

September månad började bra med en hotellhelg inne i Panama City (som det kommer ett separat blogginlägg om i nåt skede), och nu på onsdagen flög Tobias till Argentina på arbetsresa nr 2 efter semestern. Så nu är jag då gräsänka för inte mer än totalt 10 nätter, vilket betyder 8 nätter till - förutsatt att tidtabellen håller. Den här gången blev det en tur till en lite mer nordlig och därför varmare del av Argentina, så det blir knappast lika kallt om nätterna som Tobias hade det i Bahía Blanca under sina 2½ veckor i Argentina i augusti. Men så vägrade han ju att ta med sig yllesockorna då också... 😉

Så var det augusti då...

Tobbe åkte idag på första arbetsresan efter semestern, till Argentina den här gången. Blir gräsänka i 18 nätter nu den här gången - om tidtabellen håller såklart, vilket inte är en självklarhet när det kommer till de arbetsuppgifter som han sysslar med under arbetsresorna. Jag har tur(?) nog fått inse detta faktum långt innan vi flyttade hit, så det kommer inte som en överraskning om hemkomstdatumet ändrar en eller två gånger. De senaste 3 resorna har trots förlängningar varit under 10 nätter allihopa, så nu är det då den första långa arbetsresan, eldprovet så att säga. Tur har man all modern teknik till hjälp för att kunna hålla kontakten, och idag installerade jag dessutom flightradar24, ett program/en app på telefonen som gör att jag kan följa med flygen också!

Arbetsresa och flunsatider

På tisdagen den 8 maj meddelade Tobias att han erbjudit sig att åka till Ecuador på en arbetsresa tillsammans med en kollega från Dominikanska Republiken. Tänker avstå från att beskriva situationen närmare, men det handlar alltså om någon form av motorproblematik i djungeln, ganska nära den Colombianska och den Brasilianska gränsen, typ. På onsdagen (9 maj), just som Tobias var på väg tillbaka till jobbet efter lunchen, kom det bekräftelse att resan är bokad och att avfärden är torsdagen den 10 maj, dvs lite mer än 26h från den stund då de meddelade att resan var bokad. Tankar om det hela hade jag nog, speciellt då hur det hela ordnades, men en tredje arbetsresa var ju lite väntad, speciellt som tjänsten vi (ja, det var och är ett beslut vi gjorde tillsammans även om arbetsfördelningen är som den är) tackade ja till innebär en hel del resande, och hittills har det bara varit 2 arbetsresor utanför Panama. Typiskt nog blev det ju just i dessa irriterande flunsatider; när torrperioden slår om till regnperiod lär alla i Panama vara förkylda med snuva och hosta, och så även vi. Ingen feber däremot, men så är det inte så ofta det händer i det här hushållet att någon har det.

Gräsänka för första gången

På tisdagen landade vardagen hos oss på allvar. Den första arbetsresan för hubbys del var mitt i allt här. Inte för att det var oväntat - vi visste ju om det redan då vi läste beskrivningen för tjänsten före Tobias ens sökte jobbet - men ändå var jag tydligen inte riktigt beredd på det. Egentligen. Så nu är gubben min å jobbets vägnar på en ö i östra delen av Karibiska havet, och jag är gräsänka en hel vecka. På riktigt. 😶

Dagens regndos kom med lite åska och blixtar, så i varje fall vädret verkar hålla sig till samma mönster som hittills. I varje fall en konstant här i tillvaron. Kanske vardagen inte blir så värst annorlunda sen heller? Det vanliga på programmet med disk, byk och städning verkar hålla, men misstänker att jag även lyckas peta in lite slappande i form av kaffe och långa lässtunder eller passligt krävande filmer. Ja, och mat måste jag göra som vanligt, så kanske det blir några recept också under de kommande dagarna. Om jag lyckas slita mig från böckerna och Netflix... 😉