God Jul osv

God Jul! Så var det december redan, och endast några dagar kvar till julafton. Vart försvann oktober och november? De bara rusade förbi oss här i vår lilla bubbla. Dagarna ser ganska lika ut allihopa, kretsande kring matning och blöjbyte, lite gos, korta tupplurar för Liam och trötthetspirrande där emellan. Den egna tiden krymper hela tiden i takt med att Liams tupplurar blir kortare och kortare eller faller bort helt vissa dagar, och trots att de väsentligaste sysslorna blir gjorda märks det klart att annat - som varit viktigt - inte längre blir gjort lika ofta. Prioriteterna ändrar, helt klart. 

En snabb titt i butikshyllan

Ibland blir man lite förvånad eller porsitivt överraskad då man är i vår lokala handelsbod. Ett ypperligt exempel är från början av januari, då vi hittade Annas pepparkakor i kexhyllan. 😄 Missade tydligen att få med priset på fotot, vi köpte inte och jag minns inte priset heller... MEN det viktigaste är att det faktiskt ibland finns bekanta produkter i butikerna. Apetina-fetaost/salladskuber har vi köpt flera gånger från PriceSmart och lokala Riba Smith har också blåmögelost, President-märket har bland annat smör, Lurpak-finns i flera butiker, likaså Absolut Vodka och i vinhyllan finns ett par-fem bekanta etiketter. Annas pepparkakor är däremot det nyaste tillskottet i matväg med sådant vi känner igen hemifrån, och av sådant som gör hemlängtan lite mindre - stundvis i alla fall.

Blev ett kort inlägg idag, men vi återkommer!

Så var det juni månad

Tydligen har de senaste veckorna gått lika snabbt som de övriga hittills, och nu har vi snart varit i Panama ett helt år. Konstigt. Det känns inte så länge, men när man ser nytagna bilder på mina syskonbarn och andras småttingar känner man nästan inte igen dem längre, så pass mycket har de vuxit. Här har vi också vuxit lite, mest kanske på bredden men också lite som människor och personer. Trots att vi inte behärskar det spanska språket ännu så har vi i alla fall lärt oss en del nya ord och framför allt har vi lärt oss mer om landet och om folket. Förra fredagen hade Tobias enhet grillning på kontoret och då lärde vi oss bland annat att en stor del av de lokala anställda gillar finsk ärtsoppa. 😉 Ärtsoppan kokade jag som förrätt, dvs så att det sku finnas nåt att äta medan köttet, korven och broilerspetten grillades. Till det serverades Robertas Caipirumba och ljust bröd, så varken rågbröd, hackad lök eller Turun Sinappi blev det. Kanske jag vågar mig på rågbrödsbakande i något skede, då det ju faktiskt finns rågmjöl i vår lokala Riba Smith ibland. 😏Fredagens soppa blev inte den bästa ärtsoppan jag kokat här i Panama, men helt klart ätbart. Det är lite utmanande att fyrdubblera ett recept som man inte ens har nerskrivet... Det blev i alla fall inte ärtsoppa i en vecka för oss då det inte ens fyllde en muminmugg när vi skrapade ut det sista ur kastrullen här hemma.

Julafton och lugna mellandagar

Julafton kom och gick i lugnt tempo. Efter lördagens fejande i köket blev det endast skinkan som stod på "saker-att-göra"-listan, och den tog Tobias hand om. Vi dukade fint med ren bordduk, tända ljus, finservisen och satte maten på serveringsfat (inga kastruller på matbordet på julafton här inte). Blev en mindre imponerande meny än de senaste årens matfrossa på julafton, men mätta och belåtna blev vi nog. Det blev till och med en liten snaps till fisken, trots att vi först tänkte att vi sku skippa den traditionen. Svenska Absolut Vodka var det närmaste vi kom finsk snaps på så kort varsel, så det fick duga. 

Självständighetsmiddagen 2017

Igår åt vi vår middag - ärtsoppa på gröna ärter och en ugnssmörgås - på en av de finare tallrikarna vi har här i hushållet; Suomi 100 för två personer. Vi fick dem av Tobias mamma innan vi flyttade hit, och vilka tallrikar kan väl vara mer passande för en självständighetsmiddag än just de här? Eftersom maten blev så pass enkel (även om den tog över 4 timmar att koka) så passade jag på att duka fint och min mommos två silverljusstakar fick sig en omgång med silverputs. Även den lilla ljusstaken i mitten blev putsad (den har tillhört min mofas pappa) och fungerade bra som blomvas (utan vatten i) för en liten bukett bougainvillea och några timjankvistar. Silverskedarna är också arvegods - av min gumor Mippe - och det är inte varje dag vi har silverbestick på bordet kan jag säga! Dagen till ära blev det därför en liten nostalgitripp med en dukning fylld med föremål som har en speciell koppling till Finland.