En snabb titt ut ur vår lilla bubbla

De två senaste månaderna har vi levt lite som i en egen liten bubbla, nästan oberörda av det som händer runt oss. Inte för att vi kunnat lämna huset heller mer än för läkarbesök och en eller annan promenad på egen hand, men vi har haft lite annat i tankarna.. Tobias har fortsättningsvis skött om alla inköp och butiksbesök, och så har han varit till MBE och tagit ut alla paket som kommit från Amazon, varifrån vi beställt en hel del nu när alla butiker är antingen stängda eller för långt borta för att en av oss sku ha hunnit dit under sin 2h långa utevistelse. Restriktionerna inom provinserna Panamá och Panamá Oeste (dit vi hör) har alltså inte ändrats sedan 7 juni, men från och med måndagen den 24 augusti verkar det börja öppnas upp igen lite, om allt går som planerat alltså.

Hospital Paitilla. I barackerna till höger sker en del av Covid-19-testerna i Panama City.

Inga lättnader på utegångsförbudet...

Efter nästan 6 dygn med lättare restriktioner (1 - 6 juni) är vi alltså fortfarande under "totalt utegångsförbud" här i Panama Oeste (Västra Panama) och Panamá (provinsen dit Panama City hör). I praktiken betyder det att vi har max 6h var per vecka att vara ute (Tobias mellan 4 och 5,5 timmar beroende på hur de gör med lördagarna då utegångsförbudet börjar tidigare och han tappar en halvtimme), och fortfarande på våra utsatta dagar (kvinnor och karlar på olika dagar) och tider beroende på slutsiffran i cédulan/passet. I klartext betyder det alltså att vi inte kunnat vara ute samtidigt - (förutom då vi åker till läkaren för att kolla att allt är ok med Bebidjuret och hem igen) sedan första veckan i juni, och före det var den sista mars, dvs en enda dag mellan två veckors hemkarantän efter att Tobias kom hem från Ecuador och dagen före dags- och tidsbegränsningarna trädde i kraft den första april. Tyvärr kommer det här inlägget alltså inte att måla ut en solig och "allt-är-superbra"-bild av vår tillvaro här för stunden, men vi är båda friska och vi lider ingen direkt nöd. Det handlar främst om lite frustrationer och orosmoln som lyckats få fäste en sådan här måndgasmorgon i ett Panama som sakta men säkert börjar befinna sig i ett snart ohanterligt kaos...

Samma som vanligt men ändå inte

Livet här i Panama Pacifico går sin stilla gång, och regnperioden är äntigen här. Vi sitter snällt hemma 24/7 och försöker hålla de flesta av de rutiner vi haft före det här hela började. Vanlig väckning och frukost, sedan jobbar Tobias eller sitter i möten medan jag växer fast i mitt hörn i soffan, lite mer för varje dag. Skämt å sido, men det är svårt att få in några längre promenader då man inte är tillåten att lämna huset. Däremot delar vi ganska bra på hushållsysslorna, och vissa lördagar har vi spenderat med att sitta och spela datorspel. Så det känns inte som att det är så stor skillnad i hur dagarna ser ut här, egentligen. Vi är båda tacksamma över att vi är så pass introverta att vi inte klättrat kring väggarna allt för mycket över att måsta sitta inne under den här tiden, och att vi båda kan ta och får ha egen tid då det behövs istället för att gå varandra på nerverna. För visst är det annorlunda att vara så här mycket tillsammans, dygnet runt, jämfört med då Tobias varit på kontoret eller på arbetsresa i ett-par-tre veckor på rakan!

Totalt utegångsförbud från och med onsdag 1.4

Jepp. Nu har vi då totalt utegångsförbud här i Panama - med vissa få undantag. Butiksbesök, bankärenden och apoteksbesök har den senaste veckan fått göras under vissa speciella tider (max totalt 2h), och de tiderna är orubbligt beroende av vad ens cedula eller pass slutar på för nummer. Från och med i morgon träder följande begränsning i kraft: måndagar, onsdagar och fredagar får endast kvinnor vara ute under sin 2h långa lucka; tisdagar, torsdagar och lördagar endast män och på söndagar får ingen vara ute under den givna 2h långa perioden. T.ex. så får Tobias göra sina ärenden kl.16:00 - 17:00, dvs han får starta tidigast en halvtimme före hans tid börjar och måste vara hemma igen senast en halvtimme efter att hans tid slutar, därav totalt max 2h. Som hemmasittande latmaskar berörs vi knappt av de här nya förordningarna - förutom då för de alltid lika viktiga butiksbesöken såklart, men visst känns det konstigt att rörligheten begränsas så pass drastiskt.

Bilden ovan har Tobias lånat från internätet, men den beskriver ganska långt känslan man har varje morgon då man kollar nyheterna från Finland och Panama, och världen över lag...

2 år i Panama och mer resefunderingar

Den 5 juni var 2 år sedan vi steg på planet i Vasa för att påbörja vår resa hit till Panama. Tårögda (okej, Tobias grät inte) och aningen osäkra, med tre kappsäckar i check-in, och med vetskapen om att hela vårt bohag hade påbörjat sin månadslånga båtfärd över Atlanten. Värre än osäkerheten om hur våra värdsliga egendom sku klara sig (det är ju bara saker egentligen) eller insikten om att vårt nya liv inte kom med någon handbok, var vetskapen om att de kommande åren skulle innebära begränsad kontakt med nära och kära. Alla sociala medier och andra tekniska framsteg har varit till stor hjälp för att hålla kontakten, och utan dem sku hela det här äventyret vara betydligt svårare att klara av. Det är ju inte direkt möjligt att åka hem över ett veckoslut så där bara, men hem vill man ju nog alltid emellanåt. Därför är det nu dags för Finlandsresa nr2 och det betyder lite nya logistiska lösningar för vår del, eftersom det sällan går som man planerat.

Parken i Woodlands som inte var klar då vi flyttade in. 

Bankärenden på agendan

Idag fick vi äntligen våra efterlängtade nya bankkort! Det är inte bara korten som är nya, det är även banken vi nu har. Så ifall du är det minsta intresserad av hur bankväsendet fungerar i den här delen av världen (eller i den här delen av Panama i alla fall) är det bara att fortsätta läsa. Om inte kan det löna sig att sluta läsa redan i det här skedet, då det blev ett texttungt och ganska långt inlägg...

Växtsäsongen fortsätter

En sak jag inte kan klaga på här i tropikerna är den enorma växtkraft vissa växter har. Det mesta verkar växa så gott som obegränsat - ända tills de slokar och dör utan förvarning. Våra myntor duckade under lite efter nyår: plötsligt var de bruna och bladen hade torkat bort. Kanske de frodats längre om de fått större krukor, men nu är det lite sent för deras del. Helt klart är i varje fall att odlingssäsongen här i Panama sträcker sig runt hela året, speciellt då man kan vattna det som växer på balkongen. Torrperioden hittills har inneburit mindre regn, men definitivt inte regnfritt. Så sent som igår regnade det ett par timmar, och även idag är det allt annat än molnfritt. Ganska skönt egentligen med lite moln, då temperaturen ändå ligger på +33 grader där ute. De enda som inte verkar misstycka är växterna, och till skillnad från mig som börjar svettas redan efter en knapp halvtimme där ute, verkar de flesta av våra växter föredra att det är varmt. Eller det är den slutsatsen jag dragit efter att ha suttit och jämfört deras tillväxt från någon vecka tillbaka. Ibland är det bra att ta fotografier för att ha något att jämföra med då man undrar om balkongen krympt eller om växterna blivit större...

Tips för Panama-resenärer

Lovade här för ett tag sedan åt en kompis, att jag sku ge lite tips inför det första besöket hit till oss här i Panama. För att fler ska kunna ta till sig av de här tipsen blir det i form av ett blogginlägg. Jaa, och de här tipsen är ju inga absoluta sanningar (och jag har säkert glömt en hel del viktiga saker som borde ha varit med), utan just tips, och vissa av dem är givna med en liten baktanke. 😏

Soluppgång lite efter kl 06 och solnegång lite efter kl 18, så ingen midnattssol här inte.

Telefon (och kamera) brukar höra till den obligatoriska packningen, och under en resa  brukar man behöva ladda batterierna till sina apparater. Där kommer det ett litet problem då vi talar om finska stöpslar och  panamesiska vägguttag och fram för allt elnätets spänning/styrka. Här är nämligen uttagen lite annorlunda än i Finland, så man behöver en "mellandel" (adapter), och till skillnad från spänningen i Finland (230V/50 hertz) är spänningen här i Panama 110V och 60 hertz. Så de apparater som klarar spänningen här i Panama behöver endast en adapter medan de som inte klarar 110V/60hz behöver dessutom en konverterare. Så bra att kolla att telefon- och kameraladdare klarar av spänningen här. Mera info finns på den här sidan om stöpslar och spänningar i världen.

Kläder: Packa för varmt väder och myggor/knott. Medeltemperaturen här är aningen högre än under en finsk sommar, så resväskan behöver inte fyllas med varma kläder. Toppar och korta kjolar är inga dumma alternativ om man vill få lite sol, men kom ihåg att en del restauranger har krav på att man är anständigt klädd för att bli serverad mat. Bekväma skor är bra att ha, speciellt om man vill vandra. Simdräkt behövs också, och ifall man har en tendens att bli röd rekommenderas solkräm. UV-indexet kan vara extremt, och även om det är lite mulet kan man bli röd. Jag vet, jag har testat det. Långärmat och långbyxor är också bra att ha, speciellt om man sitter utomhus sent på kvällen, men det är mer på grund av de enorma mängder med småkryp som gillar smaken av människoblod än på grund av temperaturen/vinden. Myggmedel är alltså bra att ha.

Mer info om vädret finns på internet, t.ex. http://www.holiday-weather.com/panama_canal/averages/

På tal om småkryp... Myggorna här i Panama har vissa små sjukdomar som kan vara skäl att vaccinera sig emot. Framför allt rekommenderas vaccinet mot gula febern, men också vaccin mot hepatit A och hepatit C kan löna sig att ha i skick. Malaria finns det flera olika varianter tydligen, men i varje fall här i trakten är det inte den dödliga strängen. Denguefeber finns också, vilket är lite värre, men över lag är det inga större grejer som man behöver oroa sig för. Kom ihåg att genast ta kontakt med sjukvården i Finland om du börjar känna dig febrig/sjuk när du kommit hem!

Vissa småkryp blir ganska så goda då de tillretts... 😋

Hygien är en bra grej att komma ihåg både under resan hit och på plats. Tvätta händerna med desinficeringsmedel ("handsprit"), undvik att äta suspekt mat, råa grönsaker och sallader och så vidare. För oss som redan fått den lokala bakteriefloran i systemet är vattnet som kommer ur kranen här hemma helt drickbart, men för övrigt så lönar det sig inte att dricka kranvatten eller drinkar med isbitar riktigt var som helst. Vissa säger att det är bra, rent vatten, medan andra säger att kranvattnet inte är drickbart... Vi har inte haft några problem med kranvattnet varken i lägenheterna eller på restaurangerna, men vi åt också mjölksyretabletter de första 1,5 månaderna. Mjölksyretabletter är ett bra tillskott i resapoteket. Kom ihåg att ta med receptet om du har receptbelagda mediciner!

Man kan hitta lite allt möjligt gott att äta och dricka,
men det är bra att komma ihåg vad ens mage tål, så man slipper semester-magbesvär.

Bokningen av biljetter är en stor grej det också. Var ute i god tid ifall du vill ha biljetter för en specifik tid, eftersom det kan hända att priserna stiger - precis som de brukar göra för andra flyg också. Högsäsongen är i början av året, dvs under "sommaren", också känd som torrperioden. Under torrperioden regnar det alltså inte, så vill man "sola och bada med piña colada" är det tiden från halva december till halva april som är bästa tiden att besöka Panama. Kolla gärna in den officiella hemsidan för turister i Panama!

Ifall du har planer på att boka hotell för din vistelse är det bara att boka och anlända, men meddela gärna om och i så fall när du har tid att träffas "på stan". Om du däremot funderar på att boka inkvartering i vårt lilla gästrum eller på soffan, kan det löna sig att kolla att vi har ledigt för den tiden du tänkt vara här och i så fall göra en preliminär bokning. Boka i tid för att försäkra dig om en sovplats! Vi har ett begränsat antal sovplatser och det är först till kvarn som gäller. 😉

Angående turistvisum

Finland finns på Panamas lista över de så kallade vänliga nationer ("friendly nations"), dvs man borde inte behöva ansöka om turistvisum separat då man bokar flygbiljetten. (Bra att kolla upp före avfärd utifall att läget ändats!) Om man har en returbiljett (max tid i landet med turistvisum är 180 dagar) och kan uppge ett hotell eller ett namn och en adress där man ska bo (frågas på flygfältet då man anlänt) borde det inte vara några problem. Vi kom visserligen in utan att ha en detaljerad adress för boendet (uppgav bara Panama Pacifico som adress), men då hade vi ju en hel del andra dokument inklusive en returbiljett. Har man ingen returbiljett är risken väldigt stor att man inte kommer in i landet, men det torde inte vara ett problem för dig som funderar på en två veckor lång semesterresa för att sedan åka hem till avundsjuka kolleger. 😉

Om att deklarera sitt bagage

Det är viktigt att fylla i en resedeklaration där man då fyller i vad man har med sig. Reser flera från samma familj räcker det att en fyller i en blankett, men annars ska varje resenär fylla i en egen. T.ex. kryssa i "food" (sku minnas att de inte hade en separat ruta för godis) på blanketten om du råkar ha finsk salmiak och fazers blå med dig. 😉 Det lönar att kolla vad man får ta med sig (restriktionerna ändrar ibland), men vi rekommenderar att du lämna alla färska varor, även ostar, köttkonserver och alla former av plantdelar/frön hemma. Allt som kan innehålla sjukdomar eller som kan uppfattas som ett hot mot den lokala floran och faunan är förbjudet att ta in i landet. De är däremot inte lika noggranna här som i t.ex. Australien, där mylla/frön på skorna utlöser hysteri, men onödigt att riskera böter eller värre på grund av slarv eller lättja. OBS: Surströmming är definitivt förbjudet! Likaså elddon, vapen, vätskor osv.

Man får ha med sig 500g tobak per person, så flyg helst via Stockholm och köp en stock löst snus per person, även om ni själva inte snusar... Lössnus är hårdvaluta här hos oss 😉 Mängden godis per person ligger på 500g (om vi minns rätt), så packa inte halva kappsäcken med godis (även om de knappast bryr sig om det - men man vet aldrig). När vi anlände till Tocumen, Panama (PTY), hade vi med oss lite godis, snus, kryddor och Tobias receptbelagda mediciner (samt mjölksyretabletter och sådant i necessären), och eftersom vi kryssat i att vi hade mat (godiset och kryddorna), tobak, och mediciner ville de inte ens kolla i våra väskor - vilket de hade gjort någonstans i tullen i Vasa eller på Arlanda. Om det berodde på personalen som var på jobb just då, eller om det är som det brukar vet vi inte. Så bäst att vara ärlig, och lämna hem sådant som inte är tillåtet. Och framför allt: ta inte med knark. Knark är dåligt! Och igen: kom ihåg att deklarera mediciner/tabletter (vi är lite osäkra om mjölksyretabletterna räknas hit, men alla piller kan väl tolkas att vara potentiella mediciner?), och se till att ha receptet till hands om du har receptbelagd medicinering.

Att shoppa i Panama kan gå snabbt och smärtfritt, eller så får du söka den där ena saken i flera veckor, helt beroende på om de råkar ha det du söker i butiken eller inte. Ser du något du vill ha; köp det genast, för det finns ingen garanti för att det finns kvar när du kommer tillbaks nästa gång eller att det finns i följande butik, även om de hör till samma kedja. (Se mer om shoppandet i de två inläggen som handlar om träningen i att vara hemmafru.) Priserna är inte jättebilliga, men vissa varor är prisvärda. Allt importerat har en extra skatt på sig, så lönar sig att fundera vad och var man shoppar - om det är shoppande man vill göra under sin vistelse.

När det regnar går det bra att springa i butiker, t.ex. i Albrook Mall.

I samband med shoppande finns det ju alltid risken för ficktjuvar, och beroende på var man befinner sig finns det även lite värre kriminella aktiviteter. Undvik alltså (precis som i alla andra storstäder) att vara ett lätt offer. Gå inte ensam, undvik folktomma gator speciellt nattetid, undvik att besöka/gå igenom vissa delar av Panama City, ha pass och plånbok och telefon i en väska med dragkedja (och ha den stängd och under uppsikt!), bär inte dyrbara smycken eller accessoarer... Det där vanliga. Var försiktig helt enkelt.

Trafiken är inget att leka med här heller. Tempot går från hårt till snigelfart - ibland på några sekunder. Vi kör alltid med dörrarna låsta och försöker undvika att köra i mörker. Inte för att skrämma någon, men livssituationen för de fattiga är inte direkt dräglig, och kriminaliteten är hög i vissa områden. Till skillnad från den finländska trafikkulturen ger folk väg i trafiken, och det hela är ett ologiskt men organiserat kaos. Själva trafiksystemet och förarna här i landet förtjänar ett eget blogginlägg i något skede, så lär komma mer om det senare. Tips: gå på toaletten före du åker iväg, eftersom du aldrig vet exakt hur länge en sträcka tar tidsmässigt. Om möjligt: ha med en flaska vatten.

Sist men definitivt inte minst: TÅLAMOD. Vi rekommenderar att du packar med en stor kappsäck med tålamod, och lämnar stressen där hemma. I Panama (precis som överallt i världen) kommer man ingen vart med att stressa, bli irriterad eller rent ut sagt vara oartig. Du kan få vänta 10 - 20 minuter i en kö för ett ärende som tar 2 minuter, men det är som det är. (Vanligaste frasen man hör när man suckar över det; Välkommen till Panama!) Alla är i samma situation (om du inte råkar känna någon och i misstag muta dem, vilket INTE är att rekommendera), och det blir inte bättre av att ropa och skrika eller stampa foten i golvet. Tyvärr, att vänta och köa är en del av kulturen. Var ute i tid, men räkna inte med att alla är det. Samma gäller ute på vägarna, så räkna inte med att hinna göra och se hur mycket som helst på en och samma dag. Värmen gör sitt här också; du orkar helt enkelt inte med samma mängd aktiviteter då det är +40 grader som om det är +20. Ta det lugnt, drick tillräckligt, få i dig tillräckligt med salt, ta en siesta, vandra lugnt (snigelfart enligt finsk standard, men ganska medelhastighet här i landet) och igen; ta det lugnt.

Vi hade ganska svårt att komma in i den här mentaliteten, men tyvärr är det så det går till här, och det finns inget man kan göra för att det ska bli annorlunda. Ett stort problem kan vara att du vill hinna med en massa olika saker på en och samma dag, men på grund av trafiken kan det hända att du i så fall sitter fast i en bil halva dagen på vägen från ställe till ställe. Att undvika rusningstrafiken är nästintill omöjligt, eftersom tidpunkten varierar från dag till dag, men genom att lite kolla kan man i varje fall undvika den då den är som värst, dvs morgon- och eftermiddagstrafiken.

Bra exempel på att träna sitt tålamod; vi fick vänta nästan 30min på en kall sallad i ett nästan tomt café/sushiställe just före lunchrusningen. Helt normalt här i Panama. 😆

Genom att ta reda på lite om Panama på förhand vet du lite mer om vad du gett dig in på. Det finns en hel del information på nätet om Panama, och också vad och vart man ska åka ifall man besöker landet, t.ex. Lonely Planets Panama-inlägg. Bara att surfa (går även att göra här, inte endast på internet) och kolla vad det finns som du vill se och göra. Vi tar inte illa upp ifall du kommer hit för att se mer på Panama och mindre på oss; det här landet har en hel del att erbjuda, och en massa vackra vyer och trevliga människor att möta. Så kolla lite vad Panama-upplevelsen går ut på, packa väskan och ta dig en avslappnande semester på den här sidan av jordklotet.

Lycka till och välkommen till Panama!

Balkongliv i september

Det trevligaste med växter är att man aldrig kan vara helt säker på vad som trivs och vad som bestämmer sig för att ge upp (läs: självdö). Fortfarande känns det väldigt surrealistiskt att ha alla dessa växter ute på balkongen i slutet av september, men troligen kommer vi så småningom att acklimatisera oss till en så gott som årstidslös tillvaro. Så här fina är ananassarna på balkongen! ❤

 

 

Ananassarna verkar hittills må riktigt bra, och efter senaste inventering finns det ett par små överraskningar på balkongen. Ananasse nr3 håller på och gör rötter för fullt, och den slutsatsen vi kan dra från situationen, är att de ananaskronor som legat de två veckorna då de ska torka verkar göra rötter betydligt snabbare än de ananaskronor som stått "på huvudet". Ananasse nr4 ligger alltså på tork inne på en hylla bredvid matbordet. Lavendeln har börjat blomma med ljuslila, nästan vita blommor, och rosmarinen och timjanen växer sakta men säkert. Det är ganska så härligt med färska örter att sätta i maten, och speciellt då som det inte finns någon risk att de fryser ihjäl där ute. Jepp, jag gillar starkt det här klimatet - ur ett växtperspektiv i varje fall, för oss blir det lite väl varmt ute i solen i längden (eller redan efter 5 minuter). 😊 Största utmaningen med att odla här är att jorden på ytan kan se fuktig ut medan resten av krukan är snustorr, vilket troligen beror på att växterna här avdunstar betydligt mer vatten än i ett svalare klimat. Det betyder att jag springer med vattenkannan minst 6 gånger per vecka, och vissa växter behöver vattnas alla gånger. Jag hoppas att vi hittar lite större krukor att plantera det mesta i, så att plantorna klarar sig med bevattning varannan dag i framtiden. 😶

 

Övriga växter ser ut att må helt bra de också. Som bäst har jag följande sådda plantor: 6 basilikor (3-6 plantor per kruka), 3 tomater, 9 paprikor, 2 passionsfrukter, 2 +3 ogräs + ett antal som inte är omplanterade, fler än 20 limeplantor och ca 18 papayor*. Dessutom kom det en oxalis/lyckoklöver med timjanplantan och en citronmeliss-kvist som jag tog in och satte i ett vattenglas (använde de översta bladen i maten och glömde bort resten i en halv vecka) har gjort rötter. Avokadokärnorna som jag satte i vatten för ett par veckor sedan har inte börjat gro, men byter vatten varannan-var tredje dag ännu i hopp om att de ska börja skjuta rot. Jag tog också 4 sticklingar av gullrankan för någon vecka sedan, och de har gjort en hel del rötter de också, så snart blir det att plantera dem också. Kommer att behöva ett antal krukor och några jordsäckar ganska så snart...

 

*Angående papayorna: jag har ingen aning ännu i detta skede om de alla är hanar eller om en del också är honor, eftersom skillnaden troligen blir klar först då de blommar första gången. Papayan är alltså som havtorn/finnbären och har hon-blommor och han-blommor på olika plantor. I klartext betyder det att vi behöver minst en av varje för att kunna få frukter, och det verkar som att papayaträd är aningen större än vad som bekvämt ryms på balkongen - takhöjden kommer att ta emot ganska så fort, men tills dess kommer jag att fortsätta med mina odlingsprojekt. 😉

 

Nästan alla limekärnor har överraskande nog grott och snart har vi 20+ små plantor! Börjar bli aningen fullt på balkongen redan, och nästan allt här kommer att behöva större krukor inom en snar framtid. Hoppas vi ryms att sitta på balkongen även i framtiden, men lutar mot att det här området kommer att påminna mer om ett växthus än en grön oas att sitta i och njuta av en drink en fredagskväll. Även om växterna är det viktigaste så måste jag nog fundera lite på det estetiska också. Vill ju inte få en reprimand från husbolaget om att balkongen ser ovårdad ut. 😉

 

Som sagt: vi har lime-plantor så det räcker för ett tag. Ska bli spännande att se om de gör frukt i något skede,, och om de frukterna har orange fruktkött så som frukterna som kärnorna kom från. Bilden nedan: ingefäran har blad på gång! Jag lyckades aldrig med det i Finland... Två små passionsfrukts-frön har också grott och ett par-tre ogräs dök också upp i ingefäralådan. 😶 Passionsfrukt-plantorna och de två största ogräsen är nu omplanterade i egna små krukor.

 

Testar lite gränser, och planterade fyra små lime-plantor i en kaffekopp, som nu står i sovrummet.

 

De omplanterade passionsfruktsplantorna till vänster, och två ogräs till höger.

Ska bli intressant att se vad för ogräs jag har sparat... 😉

 

Summan av kardemumman är i varje fall att det växer aningen bättre här än på balkongen i Smedsby, men så är det ju a) ljusare, b) varmare och c) bättre vattnat än där. Hemmafrulivet ger mig ganska mycket mer tid och ork att sköta om de här små plantorna jämfört med att jobba fysiskt hela sommaren och stupa i säng varje kväll efter en tung arbetsdag. Så trots allt är det "hårda livet" som hemmafru mindre fysiskt tungt än att jobba med trädgårdsanläggning och -skötsel. Vem sku ha trott det... 😁

Uppdatering av läget (22.8.2017)

Solen lyser ganska rakt ner här i trakten - i alla fall om man ser på skuggorna. (21.8.2017)

Dags att göra en liten uppdatering av hur vi har det här i Panama. Tiden går fort (som vanligt), och även om inte så mycket har hänt de senaste veckorna så går visumprocessen sakta (saaaaaakta) framåt. Idag fick vi veta att vi båda ska till migrationsverket på torsdagen, och vad HR (arbetsplatsens kontaktperson) meddelat så torde det bara vara en formalitet där de sätter nya stämplar i passet (tar 48 timmar att göra den processen och att vi får tillbaka passen) och istället får vi våra först residens-id-kort. Fritt fram att resa efter att de nya stämplarna är i passet (och vi fått tillbaks dem) utan risken att inte komma in i landet igen. Hurra! När visumsaken är ur världen kommer det att bli diverse utbildnings- och arbetsresor för hubbys del, och jag får fortsätta finna mig i livet som hemmafru på heltid/gräsänka på deltid. Hittills har vi ju varit hemma båda två - förutom då hubby varit till kontoret för att lite bekanta sig med omgivningen och kollegerna. Ska bli intressant att se hur det går när gubben är borta flera dagar och framförallt nätter. Går nästan att räkna de nätterna vi varit åtskilda (sedan vi flyttade ihop) på tio fingrar...

Igår hade vi en partiell solförmörkelse, men utan vettiga skyddsglasögon ser man ju inte sådant så bra. Dessutom så var vi och utforskade Westland Mall, ett köpcentrum nära La Chorrera just då fenomenet var som bäst synligt. Blev alltså inga fina foton på solförmörkelsen, och för att vara ärlig blev det inte ens mörkt. På bilden ser man nästan tydligt att det är något "fel" med solen, typ en liten böld ovanför solen. Bättre än så blev det inte vad vi såg. Molnen kan ha gjort sitt också, eftersom himlen mer eller mindre är täckt av ett tunt eller tjockt lager med moln här nästan hela tiden. Tur det egentligen, för vi lär inte bränna oss om vi råkar gå ut och utsätta oss för solstrålarna tack vare molntäcket.

Köpcentret vi besökte, dvs Westland Mall, är alltså mindre än Albrook Mall, men helt tillräckligt för stort för vår smak. Utbudet består av ett antal mindre shoppar med random grejer, telefon/teknik-butiker, några större kedjor så som Arrocha, Conway, Do It Center och så ett tiotal (MINST) skobutiker. Vi var inte till butikerna, men passade på att äta lunch, vilket efter ett antal minuters funderande blev Burger King. En hamburgarmåltid åt hubby och en hönasallad åt mig (samt det mesta av hubbys franskisar/franare/pommes frites). Sedan gick vi förbi ett stort antal skobutiker igen på vägen till bilen för att åka tillbaks mot Panama Pacifico. Tydligen är skorna här i landet antingen billigare eller sämre eller bättre än i Finland, eftersom det finns ett klart överflöd av skobutiker i jämförelse till antalet andra butiker.

På vägen hem från Westland Mall hann vi i varje fall njuta lite av vyerna, i och med att det för en gångs skull inte regnade. Måste medge att jag inte var så motiverad av att åka så pass långt eftersom jag glömde passet hemma när hubby hämtade mig (han var ett par timmar på kontoret före det), men kändes riktigt skönt i slutändan att se lite nya vyer. För tillfället är allting grönt och frodigt, men det lär bli väldigt brunt och torrt under sommarmånaderna (från nyår till april-maj), då det inte regnar alls. De små skogbeklädda kullarna som finns spridda över landskapet gör att man på vissa ställen inte ser ett dugg för att några hundra meter senare ha fri utsikt i flera kilometer. Höjdskillnaderna är också ganska mycket större än i Österbotten. Längsmed de öppna vägrenarna växer det olika gräs, vissa över 2 meter höga och då vägen slingrar sig mellan skogspartier kan man se diverse palmer, fruktträd och klängväxter. Tydligen är det vanligt att stanna längsmed vägen om man känner för det, och vi har sett en hel del bilar på de mest konstiga ställen, helt kallt parkerade på sidan av vägen (oftast med minst två hjul på yttre sidan av det vita sträcket). Frukt- och drickastånd finns också på vissa ställen, så att bilisterna kan få sig en uppfriskande paus. Vi talar alltså nu om en väg som i Finland sku klassas som en tvåfilig riksväg eller en motorväg...

Panama Pacifico - vårt avtag från Carr. Panamericana. Abborren har flyttat in sedan första veckan då vi hade Roxy, dvs bilen. Blev namnet Roxy som till slut kändes bäst, eller som var enklast eftersom hon har ett klistermärke på "rumpan" (bagageluckan) som det står Roxy på. Tack i varje fall för alla förslag! Blev ingen namngivningsceremoni, men radbandet hänger på sin plats i backspegeln. Hubby sa här om dagen att det verkar som att diverse portkontroller (finns bemannade portar på ett antal ställen i Fort Kobbe) börjat löpa smidigare sedan radbandet kom upp, och jag är inte förvånad om det stämmer i det här väldigt katolska landet. En stor del av de bilarna jag sett har ett radband hängande i backspegeln, så tror att Roxy smälter bra in i mängden med sitt lite slitna utseende, sin Panama-registrerade registerplåt och nu då det katolska radbandet i trä. Har däremot inte sett några andra tyg-abborrar i de lokala bilarna, men det är ju att vänta sig: de har inga finska abborrar här...

Idag hade vi igen en liten söt morgonrodnad, inte lika imponerande som förra veckan, men i varje fall. Nu har himlen klarnat upp lite, och solen skiner mellan molnsjoken. Vad annat har det hänt... Ja, blev införskaffat en riskokare här förra veckan för att åtgärda en "gör-det-själv"-snussats (köpt i Haparanda hösten 2013), och hubbys första egenbyggda snus ligger nu i kylskåpet och mognar. Får se om det blir ett helt eget inlägg om det projektet i ett senare skede, eftersom bilder och steg-för-steg-beskrivningarna finns färdigt för ett sådant inlägg. Efter att snuset var klart "svettat" (som det så fint heter) i riskokaren diskade hubby ur den ordentligt, och följande sats i riskokaren blev kokosmjölksris. Vi är helt förstummade över hur det riset blev. Inte ens en smula grötigt! Helt otroligt fluffigt och nästan det bästa hemkokade riset vi ätit, någonsin! Vi har i några år konstaterat att en riskokare är helt överskattad för att koka ris i, men hädanefter kommer vi att koka riset i riskokaren - inte bara för att vi nu äger en utan för att resultatet är i en helt annan klass än det man kokar i kastrullen. I varje fall den första satsen kokosmjölksris var det, så blir nog en stor besvikelse om följande sats inte håller måttet...

Vad annat... Basilikafröna/örterna jag sådde förra måndagen har börjat komma upp, ananassarna mår bra, batatplantan har skjutit några nya blad och igår köpte vi ananasse nr 3. Gasen är fortfarande avstängd (vi hoppas på att den tidtabell husbolagsstyrelsen angivit om att den ska kopplas tillbaks den här veckan håller) och kallduscharna är fortfarande inget kul. Tvättmaskinen fungerar ju tur nog, men endast kallvattenstvätt, och ingen gas = ingen torktumlare heller. Saker och ting börjar så småningom hitta sina platser i hushållet, och skafferiet är påfyllt med diverse konserver och baslivsmedel för ett bar veckor framöver. Vi var alltså och kollade in Westland Mall, men matinköpen gjorde vi i lokala handeln i alla fall. I den här värmen vill man inte ha färska köttprodukter utan kylväska i mer än 10 minuter.. Hubbys lön rullar in trots att han varit hemma, alla räkningar verkar gå att betala via internetbanken (som fortfarande inte är logiskt uppbyggd). Så finns ett och annat som ännu är lite på hälft, men  i det stora hela har vi det riktigt bra.

Sakta men säkert...

Fredag igen (vart far de här veckorna?!), och blev lite storhandlat idag vid lokala butikerna, både Novey och Riba Smith. Har egentligen blivit ganska många steg framåt idag på vår väg mot att känna oss hemma istället för att ha "semesterfiilis", men riktigt verkligt är det nog inte ännu. Blir säkert lite mer allvar och mindre lek sedan när containern med våra möbler och saker och resten av kläderna kommer. Nå, nu är det i varje fall dags att uppdatera läget här på den här sidan Atlanten, igen ett varv.
 

 

Idag fick vi äntligen bilen! Det blev alltså en lite större bil än de vi är vana med från Finland, men i den här trafiken är allt som påminner om ett militärfordon på larvfötter en fördel. Dessutom sitter man ganska mycket högre upp i den än i en vanlig personbil, så snabba stopp i trafiken, vattensamlingar (små sjöar), gropar (raviner eller sandtag) i vägen och random tölpar som kryssar fram och tillbaka mellan filerna och vägrenen syns betydligt bättre än i en bil med förarsätet 15cm från marken. Bilen har inget namn ännu, så ifall någon har bra förslag är det bara att skriva det nedanför som en kommentar eller kontakta oss den vanliga vägen. 😉 Lite annorlunda, jo. Rattväxel, automatlåda och den efterlängtade V8-motorn är alla med, och såklart har bilen AC. Inget annat alternativ för oss i det här klimatet! Modellen är en Chevrolet Sonora (typ mexikobyggd C. Tahoe) från 2001. Teknisk rappakalja får hubby skriva in senare om han vill och orkar. 😁

 

 

Hubby fick köra hem bilen från östra sidan av kanalen där förra ägaren bor, och vi passade på att stanna och ta bort de vita klistermärkena med texten "Se Vende" (till salu) med förra ägarens telefonnummer vid minnesmärket som är rest till minne av den kinesiska närvarons 150-årsjubileum i Panama. Blev några bilder, en söt katt som ville ha mat (men vi hade ingen 😭), rysningar då vi såg en gigantisk spindel i ett träd  och förundran över de mästerverk som bron och kanalen är trots alla inblandade ingenjörer.

 

Uppe i vänstra hörnet av förra bilden syns spindeln. Ganska så stor i och med att den var ett par meter från min telefon. Vi försökte inte ens mäta den, men var säkert över 10cm i diameter. Stannade inte och väntade på att se den röra på sig! Så efter att vi turistat lite och fått bort klistermärkena fortsatte vi mot P. Pacifico. Vi hamnade såklart mitt i någon form av fredagsrusning. Efter att vi stannat för att tanka kom vi tillbaka ungefär på samma ställe i trafiken som vi var då vi lämnade den Pan-Amerikanska motorvägen.

Efter vi for till butiken åkte vi ett varv via WPA för att ta kopior på de papper som kom med bilen. Också ett besök till Agencia Panamá Pacífico efter våra omtalade och efterlängtade APP-id-kort klämde vi in, och fick våra foton tagna för det. Blev nästan som ett brottsregisterfoto - igen... Efter att den lilla proceduren (som tog närmare 45 minuter eftersom betalningen skedde bakom låsta dörrar i andra ändan av huset, inga skyltar utsatta var man sku gå in osv osv). Så jo, nu har vi äntligen id-korten att komma in på området utan att uppge adress och namn och passnummer - eller bli insläppta av den äldre herremannen vid porten. Nu borde vi då kunna gå till husbolagets egna lilla kontor och registrera oss så att vi kommer in på poolområdet och grillarna. Inte för att vi känt för att simma ännu, men sku ju vara kul att kunna gå dit och se hur det hela fungerar utan att behöva hänga över staketet och skrämma småbarnsfamiljerna...

På tal om grillar... Vi är fortfarande utan gas, och ser inte ut att bli åtgärdat den här veckan. Idag var vi som sagt till Novey, och köpte en egen elektrisk "spis" med två plattor. Blev dessutom en stekyta så vi inte behöver steka i stekpannan på plattorna, och så har det varit en dröm att ha en sådan, så varför inte? Speciellt nu som vi faktiskt kan ha nytta av den. Blir troligen en gasgrill sen senare i något skede, men för tillfället borde vi klara oss med det vi har. Och mera kommer det ju bara förtullningsprocessen är över.

 

Vid R.S. köpte vi mat för ett par-fem dagar, inklusive lite lokala frukter av sorten mangostan, som är i högsäsong för tillfället. "Dyra" frukter, $5.15 per kilogram, och bara den inre delen som är ätbar. Smaken påminner lite om inlagda persikor enligt hubby, min mangostan hade också en liten nyans av citrus. Den dominerande smaken kunde ingendera av oss sätta fingret på, så definitivt en ny bekantskap smakmässigt! En riktigt god frukt, och definitivt exotisk att skala. Skalet är oätbart, bittert och doftar rödbeta... 😲 Blev också lite nachos (1kg per påse, $5.99), tetravin ($2.98 per liter), Castellos vitmögelostar (en brie och en camembert för $4.69 per styck), oregano ($1.56 för 110 gram), avokado 2st (vägde totalt 1,550kg och kostade $6.08), glutenfri pannkaksmjölmix med äpple och kanel för $5.29 (375g)lite öl för $0.96 per burk (35,5 centiliter) och Seco Herrerano-passionsfruktsdricka för $1.01 per burk (också 35,5cl). Blev såklart lite annat också, men där har ni ett litet utbud på random produkter och deras priser.

 

 

 

Gasavbrottet - uppdatering av läget

Nu har vi fått lite mera info om hur det här med gassystemet fungerar och framför allt varför det inte fungerar. Hubby hade ett par telefonsamtal med våra hyresvärdar, och tur nog hade de fått information om situationen från husbolaget eller vem det nu är som vet något och förstår att skicka ut infon till oroliga ägare/invånare.

Följande scenario utspelade sig alltså natten till onsdagen:

Någon i ett av granntornen hade tvättat och torktumlat klart sitt byk sent på tisdagskvällen, och nöjd och glad gått och lagt sig. Tidigt på onsdag morgon något tag blev hela tornet evakuerat på grund av gaslukt. Det visade sig att ventilen i torktumlaren tydligen hade släppt ut gas allt sedan torktumlandet var klar, dvs ingen fungerande säkerhetsventil - om den då var trasig, saknades helt eller om maskinen var felanvänd vet vi inte. Summa summarum hade det här läckaget tömt den enda och gemensamma gastanken som förser hela komplexet med gas. Yay! Tur i oturen att det inte var en större tank, kunde ha blivit lite större katastrof isåfall. 😐

När vi vaknade 07-tiden på onsdagsmorgonen, glatt omedvetna om nattens händelser, var gastanken som sagt tom sedan länge, och fortfarande inga framsteg på den fronten nu torsdag förmiddag. Ja, några säkerhets/myndighetsrepresentanter ska komma och kontrollera läckan, och sedan blir det väl att gå från lägenhet till lägenhet i alla fem tornen för att få ut luften ur gasnätet. Kan ta en stund...

Nåja, våra hyresvärdar var snälla nog att komma ut hit igår kväll (med sin vovve! 😍) och låter oss låna en gammal eldriven spisplatta med två värmespiraler för att laga mat på, så vi torde klara oss ett par dagar utan gas. Värre är det med duschen, och såklart är det omöjligt att tvätta eller torka byk, eftersom både tvättmaskinen och torktumlaren använder gas för att värma upp vattnet respektive luften. Väl genomtänkt, speciellt som den enda tanken som finns på området ska förse alla fem tornen i komplexet med gas. De lär fylla på den 2 gånger i veckan, så finns en risk att vi hamnar i den här situationen också i framtiden... Nu har vi i varje fall en alternativ värmekälla för matlagningen, så behöver inte äta sallad morgon, middag och kväll.

 

Igår var det värre. Vi blev ju tvungna att improvisera lite, vilket slutade med 4 "minigrip"-påsar fyllda med bönor i tomatsås och korvbitar, 2 av vardera innehållet, satta i kaffepannan och 8 koppar vatten i kaffekokaren. Så det blev faktiskt varm mat trots allt igår! Vackert var det inte, men väldigt gott efter att endast ätit kall sallad till morgonmål och lunch. Tydligen har vi lärt oss något av alla Master Chef-avsnitt kombinerat med våra tidigare scout- och 4H-erfarenheter. 😁

 

 

Idag blir det förhoppningsvis butiken, och med riktigt god tur får hubby bilen och försäkringarna fixade. Ser fram emot att kunna åka ut lite och kolla in de närmaste supermercados dvs version Prisma/Cittarn som finns lite här och där utanför P. Pacifico. De lokala Riba Smith och Novey är endast småbutiker jämfört med den stora Pricesmart och vad det nu finns lite längre bort. 😉 

Strömavbrott och liknande bagateller

Tydligen är ett jämnt flöde av el, gas och vatten ingen självklarhet i det här landet. Under de senaste 6 veckorna har vi haft ett par-tre längre strömavbrott, och de kortare (några minuter långa) har vi slutat räkna. I varje fall ett av dessa längre strömavbrott har vi bara varit två personer av flera miljoner andra som var utan ström, och vissa av dessa andra var det flera timmar. Den gången drabbades flera länder i Centralamerika, från Costa Rica till Venezuela typ. Tur nog var vi på Albrook Mall den dagen, så vi led ingen större nöd även om flera butiker fick stänga och endast kontant betalning blev möjligt under några timmars tid. Då vi bodde i P.H. Mosaic upplevde vi varken gas- eller vattenavbrott, tur nog. I varje fall så är det här med diverse avbrott något man bör förbereda sig på, för det verkar som att det kommer ett förr eller senare.

 

Hittills har strömavbrotten varit de överlägset mest vanliga. Plötsligt är den borta och sedan är det bara att hoppas att strömmen återvänder innan allt i kylskåpet blir varmt. Vi frågade om det finns en generator i det här komplexet, och enligt mäklaren finns det. De bättre husbolagen har nämligen reservgeneratorer för att hissar och luftkonditioneringen ska fungera även under strömavbrotten, vilket är trevligt om du bor på 30:e våningen eller utetemperaturen närmar sig 35°C. I det här huset verkar det dock inte finnas någon (ännu?) fungerande generator. Husbolaget är ganska nytt, och i flera lägenheter bygger de ännu, eller finslipar ytorna i varje fall. Hissarna fungerade inte igår under strömavbrottet, som tur nog inte varade så många timmar. Eftersom det sällan behövs lampor på dagen är det ibland lite svårt att veta när det är strömavbrott, men ett klart tecken är när temperaturen inomhus stiger då AC:n stannat. Eller när wifi-sändaren stänger av sig och internetet försvinner. Ifall det är strömavbrott kommer det ändå gas och vatten, så det enda som "försvinner" är varmvattnet och tändknappen på gasspisen. Och alla elektriska apparater såklart. Försvinner gasen eller vattnet är det en helt annan femma.

 

Idag har vi alltså varit utan gas hela dagen, och ett antal strömavbrott på några minuter och upp till en halvtimme har vi fått som strössel på glassen. Problemet med gas som enda energikälla för matlagning är ett faktum. Blir nog att skaffa lite alternativ inom en snar framtid, speciellt som det verkar som att hela husbolaget är utan gas, vilket tyder på lite större problem. Vi har fått svar på eposten till vår hyresvärd, eftersom det endast är hon som får den informationen av husbolaget, inte vi, och det tydde på att de inte ens vet var felet sitter, men att hela husbolaget är drabbat. Ingen vet hur länge det tar innan gasen är tillbaka. Vi har ju redan börjat fundera på en gas- eller kolgrill, och idag känns det lite bittert att vi inte köpte en när vi fick låna en bil för ett par timmar förra veckoslutet. Kanske det blir aktuellt med en elektrisk spisplatta/bordsugn/mikrovågsugn också snart. Vad som helst som inte behöver gasnätet för att fungera. Sallader i all ära, men man håller sig inte mätt så många timmar på endast grönsaker. Turligt nog idag har vi fortfarande rinnande vatten och så gott som konstant elektricitet. Vi har däremot lite börjat förbereda oss på vattenavbrott också, och har ca 8 liter dricksvatten i kylskåpet dygnet runt, men troligen borde vi skaffa en 10+ liters cistern att ha lite extra tvätt- och toalettvatten i, utifall att det blir många timmars avbrott i vattendistributionen. Väntar med ångestblandad skräck på det första vattenavbrottet...

 

Så att sådant. Är en hel del att bli van med och att förbereda sig på om vi vill ha tillgång till varm mat, internet och vatten dygnet runt, och det verkar som att vi lär oss bäst genom erfarenheter. Nästa på inköpslistan blir nog en grill, en micro/spisplatta/bordsugn, vattencistern och något form av litet kärnkraftverk för att hålla internet uppkopplat även under strömavbrott. Tror hubby talade om en UPS, Uninterrupted Power Supply, dvs en form av "akku", typ ett bilbatteri/ackumulator (eller vad det nu heter på riktigt). Hur mycket vi än förberett oss på det här genom åren av strömavbrott, frusna vattenledningar och annat roligt som drabbar Finland under höststormar, åskväder och svinkalla vinternätter, är det helt annat då vi saknar de verktyg vi antingen lämnade efter oss i samband med flytten eller som vi nu har i containern som står i en hamn någonstans i Panama. De hjälper inte så mycket när de är inpackade. Tur nog har vi slutat (eller försöker sluta) stressa över såna små bagateller som el, gas och vatten, och skrattar mest år det. Ännu. Får se hur det går om gasen inte kommer tillbaka senare idag, då kan det hända att det blir en tur till butiken efter en bollgrill, 10kg träkol, en liter tändvätska och en tändare. 😉