Bankärenden på agendan

Idag fick vi äntligen våra efterlängtade nya bankkort! Det är inte bara korten som är nya, det är även banken vi nu har. Så ifall du är det minsta intresserad av hur bankväsendet fungerar i den här delen av världen (eller i den här delen av Panama i alla fall) är det bara att fortsätta läsa. Om inte kan det löna sig att sluta läsa redan i det här skedet, då det blev ett texttungt och ganska långt inlägg...

De senaste veckorna har vi (som en del redan vet) haft lite trubbel med den banken vi först skaffade konto hos, då de meddelade att de tänkte stänga vårt konto om 30 dagar från angviet datum. Tobias skickade epost och frågade vad de menade, varför kontot sku stängas och om det var något vi kunde göra för att inte få kontot stängt. Förslag på vad vi kunde göra kom ett par veckor senare, men då vi besökte bankkontoret med efterfrågade papper ett par dagar efter det meddelandet var det redan för sent att göra något. Beslutet var gjort på annan ort, och ingen på vårt kontor kunde ge en orsak till varför. Det de kunde göra var att uppmana oss att öppna ett konto i en annan bank, ge oss ett rekommendationsbrev och ge oss en check på det som finns på kontot då det stängs. Annars var det inget de kunde göra. Verkar som att vi inte är de enda, efter vad vi råkade höra av andra kunder som ville öppna konto i vår nya bank idag (medan vi väntade på vår tur) och vår gamla bank nämndes ett antal gånger under processen.

Att öppna ett nytt konto i den banken vi hört mer gott om var något vi redan funderat på, men inte fått gjort (mañana-attityden har smittat av sig och är mer handlingsnedsättande än väntat), så om inte annat tvingade det här oss att ta tummen ur och besöka deras kontor (som det tur nog också finns ett av här i Panama Pacifico). Vi beväpnade oss med en hel hög papper, inklusive rekommendationsbrevet från den gamla banken, rekommendationsbrevet från firman och de senaste lönelapparna, elräkningarna och några andra papper som kunde berätta att Tobias har en regelbunden inkomst. Med papper och cédula (lokala identitetsbeviset) samt såklart passet stegade vi in i på banken, och bad en stilla bön om att någon där skulle behärska engelska. 2h senare kunde vi lättat lämna banklokalen med papper på att vi hade ett nyöppnat konto! Debitkorten kunde vi hämta på torsdagen. Stämningen var på topp!

Öppnandet av kontot gick alltså bra, och helt tydligt hade vi förberett oss väl, för vi fick allting fixat på första försöket, vilket överraskade de två kollegerna som Tobias fick som våra personliga rekommendanter (vet inte ens om det är ett riktigt ord, men i alla fall) och som han talade med efter bankbesöket. En av dem fick tydligen köra flera gånger mellan banken och arbetskontoret innan han hade fått ihop alla papper som banken behövde för att kunna godkänna ansökan. Så även om en del av livet i Panama ibland känns väldigt invecklat och tålamodsprövande (så att det nästan känns som att det blir för mycket på en gång och man bara vill krypa ner under täcket och stänga ut världen för en stund) kan andra saker gå hur lätt och smärtfritt som helst, utan minsta lilla motgång.

Kvarteret där banken ligger i Business Park för någon vecka sedan. Nu är det helt avspärrat. 

I vårt fall kom vi ganska snabbt ner på jorden igen efter måndagens upplyftande bankbesök: på onsdag hade en till vattenledning spruckit nere på bottenplan, vilket är den tredje vattenledningen i det här huset i år (två nere på bottenplan, en på femte våningen). Fick tillbaka vattentrycket i ledningarna samma natt, och sedan dess har jag alla hinkar vi äger, några större vattenkannor och några mindre fyllda med vatten som plan B när det händer nästa gång. Inte för att vara elak, men det börjar kännas som om det hus vi bor i är det enda i området (husbolaget består av 5 höghus) som är fuskbygge. Inga andra av husen här har haft så här mycket problem med vattnet, och det här lär vara det som blev färdigt till sist, så det beror inte på slitage heller. Man får väl vara glad för det lilla, dvs att vi inte äger lägenheten eller hyr källarutrymmet som är på bottenplan, mitt emot det stället där det nyaste läckaget hände och bredvid det tidigare på bottenplanet, och som med största sannolikhet upplevde en liten översvämning i samband med de två läckagen - av mängden vatten utanför att döma och damen som stod med en massa saker utanför deras källare när jag råkade gå förbi.

Resten av veckan gick och torsdag kom och vi åkte glatt till banken - endast för att skriva på ett till dokument och fick veta att korten sku komma följande tisdag eller onsdag. De gamla korten fungerade ju till och med måndag och lite kontanter har man ju alltid i det här landet, så visst kunde vi klara oss en liten vecka till. På måndagen då vi var för att hämta checken visade det sig att vi fick kontoinnehållet i kontanter, men vi fick ju pengarna i alla fall. (Tobias hade visst beställt nåt på nätet i slutet av veckan, och eftersom det inköpet var reserverat i banken kunde de inte stänga kontot. Få se hur länge det tar att ordna upp det inköpet, då det tydligen inte kan verifieras trots reservationen på kontot.) På onsdagen fick vi då var sitt samtal av en robot som meddelade på flytande spanska att korten kommit till kontoret, och idag kom det även ett e-mejl om det. Så jo, nu har vi ett fungerande bankkonto och nya bankkort! Måste verkligen skryta med servicen på det här kontoret, och speciellt hon som hjälpte oss. Bra engelska och mer service-inställd än 99% av resten av det här landets befolkning! All info om kontot och banken har visserligen bara varit på spanska, och internetbanken är även den bara spansktalande, men så pass mycket har vi lärt oss att det inte borde vara ett problem. Värre är det som sagt då folk talar, för då hinner man inte med på samma sätt som då man läser och har tid att processera det man läst, och slå in det i Google Translate för säkerhets skull. Nu är det bara att testa om korten fungerar! PIN-koden ska man tydligen själv välja, och den kan man ändra på internetbanken, och den verkar också fungera! Härliga tider vi lever i med fungerande banksystem!

Kvarteret sett åt andra hållet.

*Lägg på lite sliskig reklammusik för bästa effekt*

Funderar du på att skaffa ett bankkonto i exotiska Panama? Försöker du lura skattebjörnen och få ihop en liten extra summa för kommande år? Gnisslar du tänder över att dina surt inknotade slantar försvinner eller fondsparandet inte ger önskad avkastning? Eller har du pengar som inte riktigt går att spåra till laglig verksamhet? Här är en kort lista på vad som behövs för att öppna ett konto för dina "pensionsbesparningar"! Kraven varierar eventuelt lite från bank till bank, men i stora drag behöver du:

1. Pass, samt gärna cédula (Panamanskt id-bevis)

2. Rekommendationsbrev från eventuell bank man använder/använt tidigare

3. Rekommendationsbrev från arbetsgivare

4. Personliga rekommendanter: 2 personer som kan rekommendera den/de ansökande, familj eller vänner duger. Namn, telefonnummer och adress behövs för det, men sku inte vara förvånad om andra banker ska ha passnummer/cédula eller skostorlek, stjärntecken och favoritfärg.

5. Vissa banker har dessutom egna (ibland flersidiga) formulär som man ska fylla i och ha personerna i punkt 4 att underteckna

6. Det senaste lönebeviset/löneremsan - helst allt som finns svart på vitt att man fått lön och får lön även i framtiden, samt att alla skatter är betalda

7. Bevis på att man faktiskt är bosatt i eller har anknytningar till Panama (rekommendationsbrevet från arbetsgivaren verkar inte vara tillräckligt): elräkning, kabel/interneträkning eller motsvarande som visar att man faktiskt bor och lever här. Hyreskontrakt kan också vara bra att ha med, speciellt om man inte ännu hunnit få några räkningar.

8. God tur med vem som processerar ens ansökan - långt ifrån alla kan engelska och alla är inte serviceinriktade, inte ens inom servicebranscherna

9. Tålamod och tid

10. Inte ha allt för svåra namn, t.ex. bindestrecket i mitt förnamn var det som orsakade mest "problem" för oss, då datorprogrammet vägrade godkänna det. Tur nog kunde de godkänna mig som kund utan bindestrecket - men det tog närmare 20 minuter att komma fram till det.

"Ju mer papper, desto bättre" är alla byråkraters motto i det här landet...