Packa upp tar tid

De senaste två dagarna har varit ganska fullspäckade med program, så har inte gett mig tid att uppdatera vad som händer just nu. Igår, fredag, kom våra saker från Smedsby! Vi är glada men trötta för tillfället, så blir att återkomma med ett lite längre inlägg vid en senare tidpunkt. Vi har fortfarande en hel del lådor ouppackade, eftersom vi valde att packa upp det mesta själva. Känns lite som julafton att se vad som gömmer sig i lådorna, speciellt som vi inte packade ner sakerna själv. Var mer än nästan glädjetjut för en stund sedan när hubby hittade sina SMB-knivar. 😉

Våra saker ser lite "fel" ut på något sett mot den här utsikten... 😆

 

Gamla, kära kärl och möbler

 

Trots betydligt mindre skåputrymme i köket känns det nästan som att det här är vårt hem nu. Att få våra egna saker hit hjälper massor för att skapa känslan av ett hem, vårt hem. För det är ju vad det här är, oberoende hur overkligt det här hela äventyret känns fortfarande. Att vi har bekanta möbler och saker här borde ju vara nog med bevis för våra yrande hjärnor och trötta kroppar för att inse att det här ÄR vårt hem. 

 

Igår röjde vi lådorna i sovrummet, och idag har vi kommit igenom två tredjedelar av lådorna med köksgrejer. Hubby har packat upp och jag har diskat undan allt efter som kärlen kommit fram. De flesta Tupperware-kipporna är ännu odiskade, men största delen av tallrikarna, glasen och hälften av muggarna är nu rena och insatta i diverse skåp och lådor. Kan bara konstateras; vi saknar vårt gamla kök...

 

 

 I samband med att Canal Movers hämtade alla grejer valde vi också att själva (i ett senare skede)bygga ihop gamla sängen och alla tre bokhyllorna, och ett par andra nermonterade hyllor. Soffan och alla hela men inpackade möbler fick de däremot packa upp, så den första stora möbeln som såg den här lägenheten var självklart soffan. Skönt med ett ställe att sätta ner sig på,  speciellt nu när det blivit en hel del springande och stående. Ska bli skönt att få ordning på torpet. Även om det tar ett par veckor eller mer.

Sängbygget

Som redan tidigare nämnt (åtskilliga gånger, tror jag) så har vi sovit på madrassen i vardagsrummet den senaste veckan. Det blev eftersom gaveln till nygamla sängen har 12 tonade speglar och hela härligheten väger ett ton då alla speglarna är på plats. Orkade helt enkelt inte bära upp den för trapporna. Så igår gick vi ner till källaren där sänggaveln väntat sedan förra torsdagen, och med hjälp av lite verktyg fick hubby loss speglarna! Visade sig att de är limmade på var sin spånskiva, så redan en glasskiva väger närmare 2kg, definitivt mer än 1,5kg. Alla speglarna med tillhörande spånskiva kom bra loss, så inga krossade speglar igår. En spegel var sprucken redan då vi köpte sängen, men den höll ihop trots det milda våldet den blev utsatt för igår. Tur finns det små kärror nere vid ingången till huset, så vi lastade speglarna i en sådan och tog upp dem med hissen. Lat får man vara men inte dum. Det fungerade också bra att få upp spegelbyrån med en sådan kärra då vi flyttade in.



 

 

Hubby satte sig på golvet och började peta bort lite av spånskivans baksida. Speglarna var fastsatta med två skruvar och två metallpluggar, så spånskivan blev lite misshandlad där som pluggarna rostat in i träet. Det fick ganska lätt att skära bort den utbuktande spånskivan och de flesta speglarna fick bra att sätta fast igen. Efter att spånskivorna var fixade tvättade hubby av dem. Wifey torkade av delarna till sängstommen under tiden, och sedan var det bara att skruva ihop dem. Spegelbyrån med en saknad spegel på mittersta lådan hör till samma serie och kom med i köpet.



 

Den spegellösa sänggaveln. Utan speglarna gick det bra att bära upp den.

Musik hjälper alltid när man pysslar och fixar utan eldrivna verktyg. 😉

 

Wifey placerade speglarna på rätt ställe och hubby skruvade fast dem.

 

 

Den ihopskruvade sängen med spjälbotten och nattduksbord på plats.

 

Så här mysigt är det nu i sovrummet! ❤

Bara ett par sänglampor och lite av våra egna saker så är det där.

Kanske ett par växter också ryms in i sovrummet...

Jaaa, containern är i landet, så förtullningsprocessen lär ska börja

imorgon, måndag. Det närmar sig alltså att få hit vårt bohag. 😊

 



Krukväxter och bilar

Imorgon 12.7 borde vår container från Finland anlända till Panama. Det betyder att vi i bästa fall får våra saker och möbler i slutet på nästa vecka, men misstänker att det inte kommer att gå så snabbt, speciellt inte som byråkratin här tar en aning längre än vad vi är vana med. Nå, det tar den tid det tar, tror att vi klarar oss några veckor till med det vi har till vårt förfogande just nu. Det betyder att vi nu efter en dryg månad här i landet äntligen börjat känna oss lite mindre som semesterfirare, säkert främst tack vare den egna hyreslägenheten här i Woodlands.

 

För varje sak som är fixad finns det en del andra grejer som inte ännu är fixade, typ få elektriciteten överflyttad till oss när hyresvärden återkommer, få internet fixat till lägenheten, få de där jädrans APP-id-korten, info om hur visumprocessen går osv... Så finns en hel del kvar på den listan men ändå återkommer vi i båda i våra funderingar på det som ännu saknas för att göra det här till vårt nya hem och speciellt funderar vi då på det som ligger oss närmast hjärtat; jag funderar växter och hubby funderar bil.

 

Bilen sku vara bra att ha också för att jag ska kunna få mina växter enkelt transporterade till lägenheten. För tillfället kommer vi ju inte in så där bara på området, speciellt inte med Uber eller taxi. Så att gå från porten med några stora kottepalmer eller liknande lockar inte, och det är i bästa fall dvs om chauffören sku gå med att ta växterna i bilen. Så blir att vänta lite ännu med växterna. Förhoppningsvis inte allt för länge, eftersom hubby hittat en passande bil till ett överkomligt pris. Frågan är nu hur länge det tar för banken att skriva det där brevet som ska till visumprocessen, och hur mycket pengar det måste lämna kvar på kontot tills visumprocessen är klar. Informationsflödet är inte direkt imponerande här i landet, tyvärr...

 

MEN: Dagens blogginlägg sku ju också handla om växter! Den dagen vi äntligen har bilen är det inget större problem att hitta växterna, eftersom den lokala butiken har ett ganska imponerande urval av för oss exotiska blommor och grönväxter, likaså örter och paprikaplantor. Det finns massor med bekanta växter så som orkidéer, flitiga lisor, dracenor, palmer och gerberor, men också en del helt okända sorter. Det gäller bara att lista ut hur de tar betalt för blommorna, men det lär vi väl klara av. 😉

 

Några exempel på urvalet, fotograferade av hubby för någon vecka sedan.

 

 

Grönväxter finns det i många olika varianter i varje fall! 😍 Eftersom vi har fönster mot väster i alla större rum kommer det att finnas tillgång till ljus på ett helt annat sätt än i Smedsby, så risken är ganska stor att sovrummet, arbetsrummet, gästrummet, vardagsrummet och balkongen slutligen kommer att påminna mer om djungel än vad annat ändamål de egentligen borde ha... Lycka till att få en grill på balkongen! 😄

Nya vyer

Woodlands

Några bilder från Woodlands, och såklart också från lägenheten.

 

Först en bild av porten sedd från utsidan, sedan ett par inne på området.

 

 

 

 De älskar rondeller i det här landet...

Utsikten från balkongen är ganska så mycket bättre och definitivt vidare än den förra!

 

 

Om man lutar sig ut över balkongräcket kan man se innergården med pool och grillplats. Vi kommer inte ännu in på det området, eftersom vi inte har fått våra APP-id-kort och därför inte besökt det lokala kontoret där de tar fingeravtryck av de som registrerats som boende i området. Fingeravtrycken är till för att med det öppna porten. Lite högteknologi har de nog!

 

Åt andra hållet finns det också par/tvåvåningsradhus. Tittade på sådana hus då vi sökte lägenhet, men hyrorna var betydligt högre, så det här var ett mer överkomligt alternativ.

 

 

Master bedroom har ett eget badrum med dubbla lavoarer. Och ett klädrum.

 

 

Sängen (dvs madrassen) har vi tillsvidare i vardagsrummet. Inte så dålig vy här heller.

 

 

Köket. Kanske i minsta laget, och ingen diskmaskin, men vi ska nog klara oss bra!

 

Vår nygamla säng är ännu i molekylär, men madrassen är jättebra. Blev att köpa nya lakan och dynor + dynvar, och tydligen fungerar madrassen också bra som förvaringsyta för hubbys resväska... Obs: på min sida av sängen. Blev alltså en säng av storleken King size i alla fall, dvs ca 185cm på bredden och 200cm på längden. Följande storlek åt det mindre hållet var 154cm bred, så endast 14cm mer än den vi hade i Smedsby, och som blir en bra gästsäng bara containern hittar till Panama.

 

En bra början i varje fall. 😉

 

Vi har flyttat in!

Eller tja, våra saker har flyttat in, och det mesta bor ännu i kappsäckar eller väskor eller plastpåsar. Jag fick golven tvättade i nästan halva lägenheten, så resten får vänta till en annan dag. Det tog två timmar eftersom hela lägenheten är täckt av ett envist byggdamm... Efter andra varvet med vatten blev det ännu två varv med tvättmedel, så nu går det i varje fall att gå barfota i köket, vardagsrummet (där vi lade sängen tillfälligt, också för att ha någonstans att sitta när vi äter) och till gästbadrummet. Alla 3 sovrummen är ännu otvättade. Vi har ju inte ännu några möbler att sätta i de två mindre sovrummen, och finns så mycket annat att göra ännu. Dessutom måste jag ha något att göra nästa vecka också, om hubby måste och träffa HR till kontoret igen. Är inte så lätt att ha med dem att göra, tyvärr. Nå, är väl inte så lätt att ha att göra med oss heller. 😆 Nästa sak att fixa är internet, så jag har tillgång till det också på dagen, för nu lånar jag det från hubbys arbetstelefon... Inga APP-id-kort ännu idag, men vi har kanske ett besök till lokala socialen inbokat imorgon. Som sagt: svårt att veta vad HR sysslar med...

Flyttfunderingar

Idag är vår sista dag i lägenheten i P.H. Mosaic, och sedan är det Woodlands som gäller för hela slanten. Vi har lite funderingar redan för var våra egna möbler (som för tillfället guppar någonstans på Atlanten) ska stå, och soffan kunde vi placera in mentalt genast vi kom innanför dörren vid första besöket. Det mesta vi behöver köpa innan containern hittar till Panama (och framför allt lossnar från tullen) är inhandlade nu i varje fall. I värsta fall kan det ta upp till 2 veckor efter det att containern anlänt till hamnen innan den är genomröntgad och undersökt och vi får tillbaka vår älskade soffa + allt annat som blev medpackat. Så vi får se, den borde anlända 12.7 till Panama, men ingen aning om när den lokala Victor Ek-firman kommer och bär in allt.

Var ska man då hitta en vettig säng? Det finns en del butiker som har sängstommar och madrasser, och så finns det såklart en del fb-grupper och internetsidor där folk säljer nästan nya (och mindre nya) möbler av alla de slag. Största utmaningen blir alltså egentligen att få sängen/madrassen till Woodlands, inte att hitta en till ett överkomligt pris. Vi kollade lite på olika sängar i butikerna, och i genomsnitt är priserna liknande som i Finland. Vissa produkter har typ IKEA-priser, men det finns nog riktiga lyxprodukter också (ofta importerade från USA). Inte helt oväntat är designen på dessa produkter ganska långt från Skandinavisk minimalism/funktionalism. 😉

Eftersom vi har en hel del möbler från den svenska bygg-ihop-din-egen-möbel-jätten, inser vi att lokalt producerade eller importerade lackade trämöbler troligen inte passar in i helheten. Trots det så hoppas vi på att i något skede kunna införskaffa några (mindre) typiska möbler från den här delen av världen. Måste ju ha några souvenirer när vi kommer hem också, och vad sku vara bättre än något som är användbart, hela tiden står framme och påminner oss om den här episoden i våra liv? Nå, en sak i taget, och först ska vi göra oss hemmastadda och få visumen i skick innan vi börjar köpa en massa nya saker. En bil sku också vara ganska bra att ha så småningom... Och en egen dator. Jepp, finns en hel del med saker som vi börjat uppskatta mer och mer nu när vi lever utan dem.

På tal om att sakna saker när man inte längre har dem... En sak från P.H. Mosaic som vi inte kommer att sakna är kloaklukten som kommer emot en i dörren då man kommer in lägenheten. Väl inne blir man ju van med den, men den kommer emot varje fång vi varit ut, om ens dör ett par minuter. Urk säger jag bara. Ibland märker vi också av den mitt i natten. Att vakna till den stanken är ingen fröjd. En annan sak är städerskan. Kan inte det här med att ha en främmande människa som kommer och städar undan vårt smuts. Det känns bara så fel. Men kanske det känns annorlunda sedan när man bekantat sig med städerskan i fråga. Nå, får se, kanske det är något som jag kommer att sakna (och återinföra) när jag städat nya lägenhetens alla 132 kvadratmeter några gånger. Jisses vad stor lägenhet egentligen. Hmm.. Och så sysselsätter städandet en person också ett par timmar i veckan. Måste nog fundera lite till på det där med en "maid" en gång i veckan trots allt. Den tredje saken är vyerna. Missförstå mig rätt: att se poolarna är inget fel i sig, men att inte se mycket annat än andra balkonger och poolarna är väldigt begränsande. Som jag tidigare skrivit: jag/vi behöver se mer än endast en liten strimma himmel.

Bortskämda? Privilegierade? Definitivt. Vi lever la dolce vita här jämfört med en majoritet av befolkningen, och klagar på en massa petitesser - även om vi har så mycket mer redan än vad de flesta här ens kan drömma om. Bara att inse att vi är lyckligt lottade, både för att vi får vara med om det här äventyret, men också för att vi har tillfället att se hur lyckligt lottade vi egentligen är.

Får återkomma när vi vet mera, nu frukost och sedan se hur det blir med sängmöblemanget. 😊

Det viktigaste inhandlat inför flytten

Tillbaka i P. Pacifico, och hunnit pusta ut en stund i soffan. Tar på att åka in till Panama City, köpa säng med tillbehör, vandra några kvarter, luncha på den lite finare luftkonditionerade restaurangen Café Mar i Bella Vista och sedan åka tillbaks till P. Pacifico och köpa dynor, sängkläder, kärl och lite kastruller och köksredskap! Ja, eller värmen är den delen som gör det hela tungt... Obligatorisk blombild igen. Den här sötnosen är som kantväxt bl.a. på båda sidorna av vägen längsmed  hela Amadorbanken. Samma växt finns tydligen i gult också.

 

Vi överlevde alltså bra turen till P. City och Avenida Balboa, och damen som sålde sängmöblemanget var riktigt trevlig. Google translate fick fungera som tolk några gånger, men det är ju att vänta sig i en stad (och ett land) som har spanska som enda officiella språket. Börjar sakta men säkert snappa upp lite bekanta ord nu i varje fall, så kanske det blir nästan spansktalande folk av oss ännu. Det bästa är ju att man verkligen hör spanska i butikerna och restaurangerna, och inte engelska eller finska som på Teneriffa. Lyckades till och med att ta en bild av kanalen på vägen tillbaks mot P. Pacifico! Näpp, inte det lättaste att få bilder genom fönsterglaset på en körande Uber ovanpå Bridge of the Americas (eller vad de nu kallar den)... Nå, bättre än ingen bild!

 

 



Restaurangen vi åt på var tydligen ett ganska populärt ställe, även om den var helt tom då vi klampade in. De hade medelhavssmaker och biffar och på en annan meny olika former av sushi. Spännande kombination, men då vi var klara med vår lilla ensalada de pulpo - potatissallad med bläckfisk - var alla bord inne i den luftkonditionerade delen upptagna. Priset för en liten sallad var nästan $16, men smakerna goda och tillräckligt mycket bläckfisk i relation till potatisen.

 

Efter lunchen tog vi en Uber tillbaks till P. Pacifico, och gjorde ett besök till Novey, där de har typ allt för hemmet och en del för trädgården (förutom möbler). Vi hittade som sagt dynor, sängkläder samt skyddslakan för madrassen (vilket du vill ha i det här klimatet, onödigt att svetta ner madrassen genast), en startbox för matlagning, ugnsformar i glas, vinglas 4-pack (kommer inte att klara oss utan det tills containern kommer, så mycket goda rödvin som finns här), ett startpaket med bestick, glas, muggar och tallrikar, ett paket med 6 st olika stora plastskålar med lock och en vinöppnare. Kändes lite fel att måsta köpa sådant vi har i containern, men ska vi överleva minst 3 veckor, kanske över 4 veckor, så behöver vi lite mer än en stekpanna och engångsgrejer. Dessutom slänger de allt i samma soptunna (eller längs med vägarna) här, så känns fel att bidra med en massa skräp. Blir nog ändå en del matlagningsrelaterat förpackningsmaterial.

 

 

Följande och kanske den hittills största utmaningen blir att få allt vårt stuff till Woodlands, men en av hubbys blivande kolleger (som vi båda träffat några gånger och som bor i Woodlands) har lovat ställa upp med bil och bärhjälp imorgon. Eftersom vi inte fått våra APP-id-kort ännu är vi lite nervösa för det här med att komma in på området. Imorgon på morgonen ska sängen & co komma, så då hoppas vi ju att vi får in den bilen på området också. Får hoppas vi får våra APP-id-kort snart, men det ordnar sig väl på något sätt det också. Folk som bor här har sagt att trots mañana-kulturen får de faktiskt saker gjorda i det här landet, till slut. 😉

 

Om att söka lägenhet

Ett litet orosmoln på vår annars ganska så molniga (väderleksrelaterat) himmel här i Panama var lägenhetsjakten. Med vetskapen om att WPA ordnade tak över huvudet för max 30 dagar, betydde det att vi redan innan vi åkte kollade in diverse lägenheter och rad/parhus. Vi insåg redan då att det kanske sku bli utmanande att hitta något med så kort varsel som 2-3 veckor. Speciellt då de inte alltid tar bort lägenheterna även om de är uthyrda. Bilderna från lägenheterna har också varit av lite annan kvalitet än de i Finland, och vinklarna på fotografierna har lämnat en hel del att önska. Efter mycket funderande beslöt vi alltså att inte hyra egnahemshus i det här skedet, i och med att hela Panama Pacifico-området ännu är obekant och att bo i en så kallad "gated community" känns betydligt säkrare. Speciellt då hubby kommer att resa ganska mycket efter att arbetsvisumet kommit (hoppas och tror på det). En och en halv vecka ensam i ett stort hus kan bli lite väl påfrestande, till och med för mig. Även om vi hittat ett bra hus med en stor trädgård är det inte lika viktigt som att vi båda ska kunna sova tryggt och rofyllt på natten.

När vi först anlände var det ganska mycket pappersarbete, dvs fylla i visumansökningar osv, så först i slutet av andra veckan började vi kolla på lägenheter på allvar. Vi skickade meddelande via encuentra24 till 3 mäklare på 4 lägenheter i storleksklassen 3 sovrum, så den minsta var kring 127m2 och den största var väl 132m2. Så hur många svar kom det på vårt engelsk meddelande? Svar; Ett. Ett andra svar av en annan mäklare kom visserligen en halv vecka senare, men det svaret var enbart på spanska och då hade vi redan varit och sett på den första lägenheten som också var den största. Om jag minns rätt...? Jepp, hjärnan är definitivt i semester-läge ännu.

Vi var alltså redan förra veckan och såg på lägenheten i Woodlands, som för övrigt var utsatt samma dag vi kontaktade mäklaren, och kunde konstatera att den var så gott som perfekt - enda direkta utmaningen är ett ganska litet kök och det är dessutom utan diskmaskin. Balkongen är också ganska liten, men tydligen är det helt ok att grilla på den. Vill man vara ute finns det de gemensamma eller sociala utrymmen med en stor pool och ett väl tilltaget grilltak. Bara att meddela vaktmästarna så fixar de fram gasen till grillarna. 😉 Intressant var också att efter att vi meddelade att vi ville se lägenheten så försvann den från internet. Tydligen plockar vissa mäklare i varje fall bort sina objekt när de har en potentiell kund. Verkar i varje fall inte vara hur mycket lägenheter att hyra i det här området. Och de som är bra försvinner tydligen också ganska så fort. Så jo, vi hade verkligen tur i hyreslägenhetsjakten! Första försöket och napp direkt.

Idag var vi nu då med mäklaren och träffade hyresvärden, och hubby skrev under hyreskontraktet. En kopia för visumprocessen behövs också, så kanske det börjar gå framåt på den fronten också nu så småningom. Garantisumman är betald (tror vi, summan har i varje fall försvunnit från vårt panamakonto), och troligen på onsdagen så ska vi träffa hyresvärden igen och försöka flytta över elkontraktet. Vi lär få nycklarna då på samma gång, och efter det är det bara att börja köpa det lilla vi behöver innan containern från Finland anländer (tidigast om 3 veckor, troligen närmare 4 eller 5, beroende på tullen). "Det lilla" är alltså en säng, lakan, dynor, kärl för 2 personer, lite glas, ett par muggar, ett skärbräde, en eller två knivar, en stekpanna, en kastrull och lite annat vi inte kan vara utan i 2-3 veckor. Ajo, internet måste skaffas också, annars springer vi definitivt på väggarna båda två... Så i det stora hela ser det ut som att vi håller på att göra oss hemmastadda i det här landet. Imorgon ska vi utmana ödet och besöka Albrook Mall. Bara att googla, finns en hel del att se på och att köpa där tydligen, så vi hoppas att vi inte tappar bort oss eller varandra där. 😉

KVG som det så fint heter. Woodlands, Panama Pacifico -> Bilder. 

Naturens nattliga fyrverkerier

Värmen och de geografiska betingelserna verkar vara en intressant cocktail; vi verkar ha blixtar var och varannan natt här. Synd att det ska vara så besvärligt att få dessa underbara (om än dödliga) företeelser på bild! Lyckades inte helt med ett enda fotografi förra kvällen, men frekvensen av blixtar lockar definitivt till att börja försöka ännu hårdare. Nästa gång! Nästa gång ska jag få en lyckad bild på dessa skimrande nattliga moln som lyses upp av flimrande ljus, om de så är skapta av Thors svingande av Mjölner eller gnistorna av bockarnas hovar mot himlavalvet! Så ja, åska med blixt (utan dunder) verkar vara en ganska vanlig företeelse här i Panama. Orkade tyvärr inte upp när följande åskväder kom senare på natten, något tag mellan midnatt och kl02, så nästa gång...

Får se fram emot att vår följande lägenhet (förhoppningsvis den vi var och se på igår i Woodlands) har potential för att njuta av åskväder, eller i varje fall bättre förutsättningar än där vi bor nu. Största delen av himmeln blockeras av andra lägenheter/byggnader för tillfället. Yay... Näpp. Måste få se himmeln, måste få se ens en glimt av horisonten. Ens en liten glimt... Måste tyvärr tillstå att det känns väldigt instängt att inte kunna se varken horisonten eller gatuplan. Ser som bäst endast innergården (våning 1, inte gatuplan) och trädena som skymmer det som inte ens är horisonten. Inte helt optimalt efter att ha varit van med Östnylands böljande kullar och Österbottens vida slätter... Men efter gårdagens lägenhetsjakt ser det ljusare ut, och inte bara på natthimlen. Vi har inte skrivit på kontraktet ännu, men vi håller på och lusläser det för eventuella fallgropar i mikroskopisk fontstorlek. Så kanske det kommer goda nyheter ännu i slutet av veckan. 😊