En inblick i det panamanska köket

För ett par veckor sedan införskaffades den första kokboken sedan vi flyttade hit. Det heter Sabores de la cocina panameña y centroamericana och är utgiven av bokhandeln/förlaget El Hombre de la Mancha. Texten är skriven av Anselmo J. García Curado, och bilderna är tagna av José Enrique Molina och Anselmo J. García. Det näst bästa med boken (vilket jag upptäckte då jag tagit ut den ur sitt plast) är att recepten är skrivna på spanska och på engelska, vilket gör det lite lättare då jag fortfarande inte riktigt behärskar hela livsmedelsordförrådet på spanska. De längre texterna som beskriver och berättar ursprunget till det panamanska köket och hur det är länkat till det centralamerikanska köket är däremot endast på spanska, så där får jag ta hjälp av internet då jag fastnar på obekanta ord och tempusformer. Det bästa med boken är ju såklart att det med största sannolikhet faktiskt är panamanska recept i boken, vilket ger oss en helt ny inblick i det lokala köket.

Sorbet på mangostan

På tisdagen blev det äntligen av att testa laga hemlagad sorbet av mangostan-frukt. Vi var ju till butiken på måndagen, och till min stora glädje hade de några förpackningar med mangostan. Den är ju en säsongsbetonad frukt, så det kommer inte av den året om, eller det är vad vi läst att den är. Vet ju inte hur sådant fungerar i ett subtropiskt klimat, men enligt diverse källor är fruktläggningen beroende av sommaren, dvs torrperioden i början av året. 

Paketet vi köpte innehöll 8 stycken mangostaner, och de vägde då drygt 900g. Efter att jag skalat dem och tagit ut det vita fruktköttet (som är uppdelat i olika stora klyftor) blev det att pressa dem utan att söndra de bittra nötterna/kärnorna i klyftorna. Kärnorna är av lite olika storlekar i klyftorna, och ganska sköra, så valde att pressa för hand dvs klyftorna i vacker (eller i varje fall ordentligt rengjord) hand, och sedan försöka pressa och klämma så effektivt som möjligt för att få varje liten droppe av saften och fruktköttet till vara.