Hemkarantän även här

Ja, även här i Panama sitter vi hemma i karatän efter att Tobias kom hem från Ecuador sent på måndagskvällen med det nästsista flyget (på vad som nu är klart minst en månad) till Panama från Quito. Egentligen sku han alltså komma hem på fredagen, men eftersom situationen ändrade dramatiskt över veckoslutet och Copa meddelade att de slutade flyga Quito - Panama City från och med kl. 05 på tisdag morgon så blev det lite snabba beslut och en biljett bokad på måndagkvällens sista flyg (sista startade just före kl. 05 på tisdag morgon). Skönt att han hann hem före flygrutterna blev inhiberade, och nu sitter han då i en tvåveckors hemkatantän - och jag med honom då såklart. Tanken att isolera oss i var sin ända av huset för två veckor lockade inte direkt, så här är vi nu, ingendera med några direkta förkylningssymptom, och med allt för mycket information från omvärlden att ta till oss i en redan ganska så ordentligt upp- och nervänd tillvaro. Ananassarna växer i alla fall som vanligt, oberörda av vad som händer i världen omkring dem.

När det händer så händer det

Det här året har hittills varit den ena händelsen efter den andra, och väldigt lite "bara-vara"-tid. Undrar om resten av året kommer att gå i samma banor? De senaste två veckorna har i alla fall fortsatt på det temat året började med, och den ena händelsen har avlöst den andra i snabb takt. Tur nog har det handlat så gott som uteslutande om positiva händelser, och vi ser fram emot fler inplanderade gäster och andra roligheter. Inga tråkiga eller händelselösa dagar här inte, och det mesta har hållit sig till det som planerats, vilket alltid underlättar tillvaron.

Cinta Costera på vägen hem från Tocumen, med Puente de las Americas i bakgrunden.

Julafton och lugna mellandagar

Julafton kom och gick i lugnt tempo. Efter lördagens fejande i köket blev det endast skinkan som stod på "saker-att-göra"-listan, och den tog Tobias hand om. Vi dukade fint med ren bordduk, tända ljus, finservisen och satte maten på serveringsfat (inga kastruller på matbordet på julafton här inte). Blev en mindre imponerande meny än de senaste årens matfrossa på julafton, men mätta och belåtna blev vi nog. Det blev till och med en liten snaps till fisken, trots att vi först tänkte att vi sku skippa den traditionen. Svenska Absolut Vodka var det närmaste vi kom finsk snaps på så kort varsel, så det fick duga.