Sömnskola, puréer och promenader

Torrperioden som började i december har hittills varit ganska torr, och det märks speciellt bra i vår allt mer gulnande gräsmatta - plus att alla krukor på gården är kruttorra om jag glömmer att vattna dem ett par dagar på rakan. Ananassarna växer bra, och en del "hitteväxter" verkar trivas bra med lite torrare om rötterna mellan bevattningarna, så det är inte bara negativt med torrperiod för växterna. Dessutom har vi haft friska vindar nästan alla dagar nu senaste veckorna, och det har varit lite trevligare att vara ute och promenera. Svettigt är det oberoende, så allt som underlättar tillvaron är välkommet.

Inga lättnader på utegångsförbudet...

Efter nästan 6 dygn med lättare restriktioner (1 - 6 juni) är vi alltså fortfarande under "totalt utegångsförbud" här i Panama Oeste (Västra Panama) och Panamá (provinsen dit Panama City hör). I praktiken betyder det att vi har max 6h var per vecka att vara ute (Tobias mellan 4 och 5,5 timmar beroende på hur de gör med lördagarna då utegångsförbudet börjar tidigare och han tappar en halvtimme), och fortfarande på våra utsatta dagar (kvinnor och karlar på olika dagar) och tider beroende på slutsiffran i cédulan/passet. I klartext betyder det alltså att vi inte kunnat vara ute samtidigt - (förutom då vi åker till läkaren för att kolla att allt är ok med Bebidjuret och hem igen) sedan första veckan i juni, och före det var den sista mars, dvs en enda dag mellan två veckors hemkarantän efter att Tobias kom hem från Ecuador och dagen före dags- och tidsbegränsningarna trädde i kraft den första april. Tyvärr kommer det här inlägget alltså inte att måla ut en solig och "allt-är-superbra"-bild av vår tillvaro här för stunden, men vi är båda friska och vi lider ingen direkt nöd. Det handlar främst om lite frustrationer och orosmoln som lyckats få fäste en sådan här måndgasmorgon i ett Panama som sakta men säkert börjar befinna sig i ett snart ohanterligt kaos...

Vädret

Nu kan ni följa med vädret osv. 💁 (Luftkvalitetsmätaren är tills vidare placerad i soffan, men torde fås utomhus inkommande helg...)

Uppdatering: Luftkvalitetsmätare är nu proffsigt installerad utomhus, tillsammans med en söt liten installationsgecko. 🦎

Lite mera frihet på kommande!

Från och med måndagen den 1 juni öppnas följande block (som återöppningsplanerna kallas här) av restriktionerna som införts på grund av pandemin. Nu kommer då det totala utegångsförbudet att sluta gälla, och ett mera liberalt utegångsförbud träder i kraft. Bland annat innebär det slopandet av könsindelningen och de på förhand bestämda tiderna beroende på slutsiffran i passet eller cedulan (id-kortet), och istället gäller utegångsförbudet från kl.19:00 till kl.05:00 alla veckodagar, även söndagarna - som alltså varit totala utegångsförbud-dagar för alla som inte hör till de livsviktiga arbetarna i samhället. Trafiken mellan provinserna/länen är fortfarande spärrad för alla utan tillräckligt vägande orsak (doktorbesök eller liknande), och stränderna öppnas inte heller ännu. Däremot kommer gym, simhallar och andra företag att få öppna, men bara med 25% av den normala mängden folk tillåtet i lokalen på samma gång. Så sakta men säkert börjar Panama att förbereda sig för det "nya normala" - bara några block kvar då innan flygtrafiken öppnas igen.

Nytt hem, nya utmaningar

Hälsningar från huset! Förra fredagen flyttade vi in i vårt nya hem, ett hyreshus (som är alldeles för stort för oss två egentligen) i två plan och med en egen liten ingärdad trädgård. Gäster ryms det nog nu, och planerna är att ordna en liten grillkväll när Tobias kommer hem från nästa arbetsresa (den flera gånger uppskjutna Turks and Caicos-resan) för de närmaste vännerna vi fått här i Panama. Det betyder i praktiken en del av arbetskollegerna på kontoret plus eventuella äkta hälftar. Om vi planerar in den passligt kanske det blir en annan finlandssvensk som nyligen började på kontoret och ett par-tre finnar! Exotiskt jämfört med de övriga mer internationella och lokala kollegerna. Bara menyn och grillen som saknas ännu för det, och så har vi såklart en hel del lådor som flyter på här inne i jakt på bättre ställe. Tomlådorna och packningsmaterialet kommer flyttfirman att ta hand om, så det behöver vi inte föra till någon återvinningscentral (som det ryktas om att det finns på den här sidan kanalen). Så det tar sig, sakta och osäkert.

Packlådor i varje knut

Packlådornas antal här i lägenheten har ökat lite sedan förra veckan, och mer blir det hela tiden. Ikväll får vi nycklarna till huset och själva flytten närmar sig också med stormsteg. Bara för att flyttfirman packar det vi inte hinner med, betyder inte att vi lämnar allting till dem, speciellt då det underlättar uppackningen då man själv packat sådana saker som ska till samma ställe direkt i samma lådor. Visst hittade vi allt efter flytten hit till Panama då Viktor Ek-gubbarna packade 99% av allting som sku med, men varför inte göra det enklare för oss själva när det finns både tid och ork?  Det börjar nästan se ut som då vi fick vårt flyttlass från Finland för drygt 2 år sedan, bara lite mer varierande lådstorlekar och fler mjuka paket...

Nytt hyreskontrakt!

Efter månader av funderingar, och veckor av sökande och drömmande har vi nu då ett nytt hyreskontrakt! Snart måste vi börja förbereda flytten, och det är till det huset vi var och tittade på den 17 september, så vi stannar inom Woodlands trots allt. Huset är ett separat hus i två plan, 194m2 stort med bland annat 3 sovrum, ganska stort vardagsrum + matsal i samma, 2 badrum + 1 vessa, större kök än vi har här (även om det är ett eget rum, så ingen öppen planlösning), tvättstuga i samma storlek som vi har nu, "maids quarter" dvs ett litet sovrum för hemhjälpen (som vi inte har, så för oss blir det ett förråd för köksapparater och liknande), ett litet uteförråd för cykeln, parkering för 2 bilar under tak samt en egen ingärdad bakgård med plats för både mina plantor och en ny grill åt Tobias. Dessutom har huset diskmaskin, så det är precis det huset vi letat efter! Trots att vi funderade på att byta ner oss, dvs flytta till en mindre lägenhet än den vi har nu, så känns det som att huset är ett bättre alternativ än att fortsätta bo i den här lägenheten. Ska bli så skönt med helt eget ställe, utan en massa konstiga ljud av grannarna från alla håll. Visst kommer vi att sakna bland annat utsikten från den här lägenheten, men vi ser fram emot att få ha en egen uteterrass och en liten trädgård. Och fram för allt den där grillen såklart... Äntligen får Tobias börja steka köttet med precis så mycket os och rök som han vill - utan att brandvarnarna börjar skrika. Misstänker att grillen är ett av de första inköpen...

Regnperioden är här!

Vägarna här i Woodlands var våta i morse, och för tillfället duggregnar det, vilket är ovanligt då de flesta regnskurarna kommer på eftermiddagen, inte kl:09 på morgonen. Det har dessutom regnat minst varannan dag den senaste veckan, så går väl nog att påstå att regnperioden har börjat. På gott och ont då såklart. I naturen har det definitivt skett en förändring mot det grönare, och gräsmattorna behöver inte vattnas lika mycket, men vindarna har minskat drastiskt och luftfuktigheten ökar sakta men säkert. Några mindre åskväder har vi även haft, men inget "ordentligt" ännu, så det väntar vi ännu på. Som hittills tar vi dagen som den kommer, så det har inte dykt upp några nya eller revolutionerande tankar kring vår existens och vistelse här i Panama, oberoende om det är torr- eller regnperiod. Nu måste man bara ge akt lite mer på vädret om man tänker sig utanför dörren, och kanske ta med ett paraply eller två.

Panamanska icke-nyheter och bilder från Argentina

Sakta och osäkert byggs det vidare här på området, men det verkar i alla fall gå framåt. Antingen det eller så är det en illusion, skapad av hjärnan då jag inte kollar framfarten varje dag, ibland inte mer än ett par gånger i veckan. Över lag är det inte så mycket intressant på gång här i Woodlands. Idag målade de väggarna utanför hissarna, i slutet av förra veckan kom det ett litet oväder (tre blixtar + muller och en kvart med regn), geckon på balkongen verkar trivas - kallar den nu för Geckonen, men den verkar inte reagera på namnet - och en till stor segelbåt syntes i kanalzonen förra veckan. 

December i Woodlands

December började med att alla panamanska flaggor och självständighetsdekorationer togs ner, och sedan var det dags att hänga upp lite juldekorationer. Eftersom det mest är grönt och betong eller asfalt här behövs det lite starkare färger, glitter och lampor för att dekorationerna inte ska försvinna i bakgrunden. Ju mer desto bättre verkar också vara lite genomgående tema - för dem som pyntar inför jul. Det är långt ifrån alla som har julpynt på balkongen eller gården, men det finns de som har både belysning, girlander, glittrande renar och hjortar, julgubbar och julkrubbor av olika storlekar.

Också här på området har vi lite juldekorationer, både nere vid hissarna och ute på gården samt i de sociala utrymmena. Glittrande klistermärken nere bredvid hissarna dök upp redan den första december, och känns som att uppsättningen på ena dörren in i huset skriker "JUL!".

Lite frukostverk och lördagens promenad

Jahapp, så var det 6 november och Svenska dagen. Vi har varit lite dåliga på fira de finländska märkesdagarna, och vi verkar inte vara så bra på de panamanska heller. 🙄 Kanske det blir mer firat när Finland fyller 100 år om en månad - om Tobias ens är hemma då. Ser ut att kunna bli en arbetsresa i slutet av månaden, om allt går som planerat för firmaW... Nåja, framtiden får visa hur det går med att fira diverse högtider och bemärkelsedagar; det är ju inte som att vi varit så jätteduktiga på det medan vi ännu bodde i Finland. 😉 God mat gör vi ju oberoende, eller försöker i alla fall.

Igår morse åt vi igen en "typisk" frukost här i hushållet. Förutom det vanliga stekta ägget och någon form av lokalt protein (igår var det råkorv, köpt djupfryst, påminner om julkorv), hade vi bacon, hemlagad tomat-persilje-vårlök-culantro*-salsa med lime och en "majskaka" ('tortilla de maíz' heter de på spanska, och de innehåller majs, olja, yuca och salt) serverad med lite lokal färskost (som bondost/brödost men utan gnisslandet). Vi har funderat lite på det där att servera majskakan med färskost - vilket verkar vara det lokala sättet - men efter att vi nu testat på det med lokal ost förstår vi lite bättre varför man gör så; det funkar riktigt bra! I butiken har vi sett minst tre olika varianter av sådana majskakor, och förutom den vanliga gula majsen finns det en variant som är gjord på vit majs, och en variant som har osten färdigt inne i smeten. De förekommer också i lite olika storlekar. Får man majskakan stekt/friterad så att den blir knaprig på båda sidorna är inte den degiga konsistensen så farlig heller.

*Culantro-info;

Culantro, kallas även cimarrón, chicoria, cilantro ancho, cilantro habanero, alcapate. Kärt barn har många namn, och de flesta spansktalande länderna har egna namn även på den här växten.

Vetenskapligt namn: Eryngium foetidum

Culantro  är en lokal tistelväxt som smakar ganska exakt samma som koriander, men inte ger samma bieffekt som jag får av koriander: huvudvärk. Culantro är en av de örterna som verkar användas i de flesta panamanska rätterna, och den fungerar i princip på samma sätt som koriandern då man kan äta den rå eller tillredd. Vi har använt den på i salsor och sallader, och kokad i såser i små mängder. Den tar ganska fort över om man sätter för mycket av den, och vissa menar att den är starkare i smaken än koriandern. Första gången vi testade culantro hackade vi den rå och satte i tortillaplättar tillsammans med bland annat höna, sallad och färsk lök, och pressade lite färsk lime på salladen och culantron. Fungerade riktigt bra i små mängder!

På lördagen var vi alltså ute en liten halvtimme och gick lite här i Woodlands, och det blev också några bilder tagna. Tobias gick nästan hela tiden ett par-tre meter framför mig, men stannade vänligt nog och väntade då jag gång på gång stannat för att fotografera någon växt eller en ny vinkel av området. Uppfriskande med promenader - speciellt om det inte är +30 grader ute.

Några nya bekantskaper från växtvärlden blev det också. Vi kunde konstatera att delar av det området som höll på att byggas när vi flyttade hit och som såg ut som en rödbrun leråker ännu i början av augusti nu har färdiga husrader med gräsmattor, buskar och träd. Undrar om det här området någonsin blir färdigt... En positiv sak med allt byggarbete är ju att det dyker upp nytt att se hela tiden så länge man orkar ut och promenera lite. 😊

Pyntat för Fiestas Patrias

Idag (4.11) är det alltså flaggans dag, och som tidigare nämnt älskar panamanerna sin flagga.

Den här raden med flaggor hänger ovanför de två hissarna som finns i huset.

Till och med rondellerna här i Woodlands har fått sig lite panamanska färger.

Avenyn genom Fort Kobbe med sina små banderoller mellan filerna.

Riba Smith visar också upp lite lokalt. Utanför var det en hel del flaggor och vimplar!

APP-området är likaså pyntat.

Och det lokala dagiset har en del panamanska flaggor också på utsidan.

Så jo, det finns en hel del flaggor och banderoller för tillfället,

och ingen risk att man sku missa hur den panamanska flaggan ser ut. 😉

Friska fläktar

Igår regnade det nästan hela eftermiddagen, och stundvis kom skurarna nästan vågrätt. Idag, torsdag, regnar det inte (ännu?) men fortfarande blåser det friskt. Efter att hubby åkt till kontoret - vilket han äntligen får göra utan att bryta mot diverse immigrationslagar - tog jag en titt ut på balkongen, och kunde konstatera att det blåser. Ordentligt. Inga stormvindar tur nog, men tillräckligt för att mina små stackars örter höll på att piskas sönder, och tillräckligt för att hela balkonggolvet täckts av ett tunt lager svart mylla. Tur nog var de minsta krukorna ordentligt vattnade, så de hade hållits stående. Beslöt i varje fall att ta in en stor del av örterna, och för tillfället är det ganska tomt på balkongen. Eller i varje fall i den mer utsatta ändan. Den mer skyddade delen ser ganska grön och mysig ut. 😉 

 

De största krukorna (och en liten kruka med papayor + massor med småkryp) fick bli kvar på balkongen, men jag flyttade dem bort ur det värsta vinddraget för säkerhets skull. Så nu står de lite mer skyddat från vinden, och ändå så att de får lite ljus. Börjar förstå varför vi hade ett tunt lager med röd mylla över hela balkongen när vi flyttade in. Den lokala jorden är ganska tung då den är våt, men ifall det blåser torkar den snabbt upp, och efter det är den ganska lätt och kan flyga långa vägar om det blåser tillräckligt starka vindar - som idag. Vi får se hur mycket mylla vi har på balkongen under "sommarmånaderna" då det inte regnar alls men däremot blåser lite friskare. Det finns ju ett antal nybyggen i området, och därifrån kommer det en hel del jord med vinden om blåsten ligger på passligt... 😶

 

Balkongstolarna fick komma in, och de fungerar bra som tillfälliga blombord. Basilikorna, citronmelissen, limeplantorna och lite annat smått och gott samsas nu vid fönstret ut mot balkongen. Myntorna är vid fönstret i köket och de små sorgmyggsliknande krypen, som kom in med plantorna, flyger nu omkring i lägenheten. I väntan på att vinden där ute ska minska har vi det ganska grönt här inne, och det känns riktigt bra! 😊

 

Det är svårt att få något så osynligt som vinden på bild, men skylten i bilden ovan har inte lutat så här mycket tidigare, vilket tyder på att den lossnat lite under det senaste dygnet. Fastsättningen var knappast den bästa från början, så behövdes nog inga hårda vindar för att den sku börja luta mer... Den gungade i varje fall fint i vinden nu på förmiddagen. 😁 Inte heller de hängande träden nere på marknivå mellan husen (bilden nedan) ser ut så här när det är vindstilla. Så jo, första riktigt vindiga dagen på gång här idag. Visst har det blåst lite ljumma vindar några gånger tidigare, men inte så mycket som idag. Tydligen är det någon form av väderfront som påverkar Panama och flera andra länder här i området för tillfället, och det har lovats ganska mycket regn nu inkommande dagar. Bara att vänta och se vad det innebär, men risk för farliga stormar lär det inte vara, tur nog. Översvämningarna är en helt annan risk, men så här på tredje våningen känns det inte riktigt som ett direkt hot - i varje fall inte för tillfället.

 

Jag börjar dock inse att det finns en risk att en del av mina växter inte kommer att trivas så bra på balkongen som jag hoppats, då de är klätterväxter och inte direkt vindtåliga. Få se hur det blir, men hittills har de ju klarat sig - så länge de har tillräckligt med vatten och står någorlunda skyddade från blåsten. Stöd att klättra på underlättar ju också en hel del, även om de stöd jag har för tillfället åt gullrankan och batatplantan inte är de vackraste i kvarteret. Ibland är funktionaliteten viktigare än estetiken. 😉

Packa upp tar tid

De senaste två dagarna har varit ganska fullspäckade med program, så har inte gett mig tid att uppdatera vad som händer just nu. Igår, fredag, kom våra saker från Smedsby! Vi är glada men trötta för tillfället, så blir att återkomma med ett lite längre inlägg vid en senare tidpunkt. Vi har fortfarande en hel del lådor ouppackade, eftersom vi valde att packa upp det mesta själva. Känns lite som julafton att se vad som gömmer sig i lådorna, speciellt som vi inte packade ner sakerna själv. Var mer än nästan glädjetjut för en stund sedan när hubby hittade sina SMB-knivar. 😉

Våra saker ser lite "fel" ut på något sett mot den här utsikten... 😆

 

Gamla, kära kärl och möbler

 

Trots betydligt mindre skåputrymme i köket känns det nästan som att det här är vårt hem nu. Att få våra egna saker hit hjälper massor för att skapa känslan av ett hem, vårt hem. För det är ju vad det här är, oberoende hur overkligt det här hela äventyret känns fortfarande. Att vi har bekanta möbler och saker här borde ju vara nog med bevis för våra yrande hjärnor och trötta kroppar för att inse att det här ÄR vårt hem. 

 

Igår röjde vi lådorna i sovrummet, och idag har vi kommit igenom två tredjedelar av lådorna med köksgrejer. Hubby har packat upp och jag har diskat undan allt efter som kärlen kommit fram. De flesta Tupperware-kipporna är ännu odiskade, men största delen av tallrikarna, glasen och hälften av muggarna är nu rena och insatta i diverse skåp och lådor. Kan bara konstateras; vi saknar vårt gamla kök...

 

 

 I samband med att Canal Movers hämtade alla grejer valde vi också att själva (i ett senare skede)bygga ihop gamla sängen och alla tre bokhyllorna, och ett par andra nermonterade hyllor. Soffan och alla hela men inpackade möbler fick de däremot packa upp, så den första stora möbeln som såg den här lägenheten var självklart soffan. Skönt med ett ställe att sätta ner sig på,  speciellt nu när det blivit en hel del springande och stående. Ska bli skönt att få ordning på torpet. Även om det tar ett par veckor eller mer.

I väntan på egna krukväxter

Vi har inte ännu köpt några krukväxter. Tyvärr. Så snart det ordnar upp sig med bilförsäkringen och diverse klåperier från banken, och en eller annan sak som måste göras, så då, kanske då ska det bli lite krukväxter och örter. Misstänker att det blir efter att containern har kommit och vi ser hur mycket ledigt utrymme det finns och för hur stora växter. Men måste tillstå att jag saknar grönskan som vi hade i Smedsby. Helt betong- och asfaltsdjungel är det tur nog inte här i området, så när de vitmålade väggarna börjar komma på är det bara att gå ut en sväng och kolla in de växter som finns i grannskapet. Förra veckoslutet gick vi båda ut ett varv runt området, och här är ett litet urval av de växter som inte redan varit här på bloggen (eller som kanske varit, men som jag ändå vill ha med en gång till). Måste tyvärr vänta med identifieringen tills mina växtböcker anlänt, men då ska det förhoppningsvis bli lite mer av den vetenskapliga delen också. 😉

 

 

Hubby kom också med på en bild. Det är så här vi oftast går när det finns mycket växter;

Hubby ett par-fem meter före och jag med näsan och kameran i någon blomma/buske.

 

Lite lokala myror! De här småttingarna bygger tunnlar under jorden,

och petar ut överlopps material i små kraterliknande högar. Har inte

testat om de bits och hur det känns isåfall. Det får någon annan göra!

Morgonrodnad

Torsdag morgon, kl. 06:13. Vaknade precis då solen började gå upp över kullarna som syns i horisonten, och kunde inte motstå att försöka ta en bild av det. Det är egentligen den första soluppgången vi sett sedan vi kom till Panama. I vår tidigare lägenhet såg vi ju inte alls horisonten, eller något annat heller för den delen. Nu ser vi nästan 180° och nästan rakt mot öster. Visst, kvällssol sku nog vara fint det också, men på de här breddgraderna sjunker och stiger solen på vad som känns som ett par minuter jämfört med där hemma. Ingen tid att njuta av kvällssolens sista strålar; börjar det skymma är det mörkt inom en timme eller så. Så vi är riktigt nöjda med lägenhetens läge, speciellt som vi slipper det mesta av solljuset mitt på dagen. Det kommer ju nästan rakt uppifrån, inte exakt, men - igen - jämfört med i Finland så är solens bana betydligt högre uppe på himlavalvet. Kan ännu berätta att det kändes ganska skönt att ha sovmorgon på torsdagen, så efter att jag njutit av morgonrodnaden och soluppgången kröp jag nöjd tillbaka bredvid hubby under påslakanet (behöver inget täcke här och de är alla i containern i varje fall) och fortsatte sova sött en dryg timme till. 😉

 

Morgonpromenad i grannskapet

Var idag ute och vandrade lite runt kvarteret där vi bor nu, och det första som jag reagerade på var att +26°C inte är så väldigt varmt om man går i normal promenadhastighet (lokalt sett, enligt oss stressade nordbor är det snarare i snigelhastighet jag vandrade). Först då jag verkligen satte i en högre växel började svetten tränga fram, men likväl blev det inte alls lika svettigt som flera andra gånger då vi varit ute i +30°C eller mer. Kanske det äntligen händer oss att våra kroppar börjat anpassa sig till det obekanta klimatet! Ser lovande ut, speciellt som hungern och törsten och alla kroppsfunktioner (måste bara skriva ut det, förlåt) fungerar som vanligt.

 

Det andra jag reagerade på var hur säkert hela området känns. Till och med de tomterna där inget händer för tillfället, alla tomma radhus, djungeln ut mot stora vägen, ja allt, känns rofyllt eller i varje fall saknas den där gnuttan av misstänksamhet och oron över att någon smyger omkring och iakttar ens alla steg. Vet ju inte om jag/vi höll på att drabbas av paranoia vid P.H. Mosaic, men alla olustiga känslor som fanns närvarande dygnet runt, alla de är som bortblåsta. Kanske det beror på att vi inte vet om här hänt några rån eller andra våldsbrott, vilket vi vet att det hänt närmare centrum av P. Pacifico, till och med rakt utanför Riba Smith. Vi har båda konstaterat att det var ett bra, kanske det bästa av alla möjliga, beslut att hyra lägenheten just här i Woodlands.

 

 

Några bilder från området följer. Ser ganska folktomt it på bilderna, men det var nog en och annan hundägare eller hurtbulle ute och gick samma tid som jag var ute. Blev en halvtimme, och kändes väldigt skönt att veta att jag nog vågar ut mig igen något tag. Skönt också att det var mulet, eftersom det säkert höll temperaturen lite lägre. Solen brukar kunna värma ganska så snabbt, och eftersom ingendera av oss ännu bränt sig (har inte ens använt solkräm mer än ett par gånger) eller ens fått någon direkt solbränna, var det skönt att den här morgonpromenaden inte blev säsongsöppningen för kräftsäsongen för min del.

 



 

Jag vandrade alltså runt området längsmed de större vägarna idag, och yrade inte på bland radhusen. Blir till en annan dag det, eftersom jag främst ville få en inblick i hur stort det redan byggda området är. Det är kanske inte så stort, men längs vägarna ser man hur mycket nytt som håller på att växa fram. Nya bostadskvarter ploppar upp som svampar efter regn, och det blir både rader av egnahemshus och höghus. Det är stora planer som gäller för det här området!

 

Mellan Woodlands och den stora vägen som leder in till Panama Pacifico växer en så gott som orörd djungel. Ljudet av diverse syrsor och fåglar blev ställvis nästan öronbedövande. Otroligt vackert, och grönt. Och myggigt. Stannade för att ta ett par bilder och genast hade jag två stycken som bet mig på benen. Blev därför ingen lång stund att stå där och beundra grönskan och djurlätena, utan jag gick fort vidare innan resten av myggorna hittade mig.

 

Några nya byggprojekt på gång... Förklarar i varje fall varför det kör lastbilar med jordfyllda flak!

 

Så jo, det kommer att komma några hushåll till i Woodlands inom en (kanske) snar framtid.

En liten åskby

En solig dag ser vi ända till kullarna som är utanför Panama City. En klar dag ser vi även Panamas flagga som vajar på den större av kullarna i horisonten. Bara lite annorlunda vyer än vid P.H. Mosaic! Om det inte vore för värmen (och det faktum att vi inte ännu har en endaste stol i lägenheten) sku man mycket väl kunna sitta timtal varje dag på balkongen och se ut över den omkringliggande skogen/djungeln. Tur nog lär jag/vi ha tid för det senare i år också. Blir nog att inhandla en grönväxt eller två att sätta på balkongen, för fastän den inte är stor så ser den väldigt spartansk ut nu när alla döda insekter och den lokala röda jorden som vinden piskat upp är borta.

 

 

Så här vacker utsikt fick vi för några minuter idag! Vi hörde lite buller och gick ut (på den nytvättade) balkongen, och kunde se hur ovädret vällde in över kullarna. En efter en försvann de i regnet, som sedan spolade även oss där vi stod på balkongen och njöt. Stora, ljumma droppar vatten.

 



 

Ganska bra regnsaldo idag, men endast några få blixtar. Desto mera muller men med endast prepaid på telefonen så lönar det sig inte att ladda upp några videor på internet. 😩 Luften kändes faktiskt riktigt fräsch efter åskvädret, och vindbyarna kastade in regnet nästan en meter på balkongen. Ganska långt med tanke på att vinden inte kom direkt mot balkongen. Får hoppas på fler sådana här åskbyar, och med tanke på att det är regnperiod här ända till januari 2018 lär det nog kunna hända. Är säkert värre för dem som inte alls tycker om eller är rädd för åskväder, speciellt då det ibland mullrar till flera dagar på rakan. Nu råkar vi båda tycka att det är ganska så trevligt med åska och spöregn. Eller i varje fall så länge vi får vara under tak så länge det håller på. 😉

 

Nya vyer

Woodlands

Några bilder från Woodlands, och såklart också från lägenheten.

 

Först en bild av porten sedd från utsidan, sedan ett par inne på området.

 

 

 

 De älskar rondeller i det här landet...

Utsikten från balkongen är ganska så mycket bättre och definitivt vidare än den förra!

 

 

Om man lutar sig ut över balkongräcket kan man se innergården med pool och grillplats. Vi kommer inte ännu in på det området, eftersom vi inte har fått våra APP-id-kort och därför inte besökt det lokala kontoret där de tar fingeravtryck av de som registrerats som boende i området. Fingeravtrycken är till för att med det öppna porten. Lite högteknologi har de nog!

 

Åt andra hållet finns det också par/tvåvåningsradhus. Tittade på sådana hus då vi sökte lägenhet, men hyrorna var betydligt högre, så det här var ett mer överkomligt alternativ.

 

 

Master bedroom har ett eget badrum med dubbla lavoarer. Och ett klädrum.

 

 

Sängen (dvs madrassen) har vi tillsvidare i vardagsrummet. Inte så dålig vy här heller.

 

 

Köket. Kanske i minsta laget, och ingen diskmaskin, men vi ska nog klara oss bra!

 

Vår nygamla säng är ännu i molekylär, men madrassen är jättebra. Blev att köpa nya lakan och dynor + dynvar, och tydligen fungerar madrassen också bra som förvaringsyta för hubbys resväska... Obs: på min sida av sängen. Blev alltså en säng av storleken King size i alla fall, dvs ca 185cm på bredden och 200cm på längden. Följande storlek åt det mindre hållet var 154cm bred, så endast 14cm mer än den vi hade i Smedsby, och som blir en bra gästsäng bara containern hittar till Panama.

 

En bra början i varje fall. 😉