Vägarna här i Woodlands var våta i morse, och för tillfället duggregnar det, vilket är ovanligt då de flesta regnskurarna kommer på eftermiddagen, inte kl:09 på morgonen. Det har dessutom regnat minst varannan dag den senaste veckan, så går väl nog att påstå att regnperioden har börjat. På gott och ont då såklart. I naturen har det definitivt skett en förändring mot det grönare, och gräsmattorna behöver inte vattnas lika mycket, men vindarna har minskat drastiskt och luftfuktigheten ökar sakta men säkert. Några mindre åskväder har vi även haft, men inget "ordentligt" ännu, så det väntar vi ännu på. Som hittills tar vi dagen som den kommer, så det har inte dykt upp några nya eller revolutionerande tankar kring vår existens och vistelse här i Panama, oberoende om det är torr- eller regnperiod. Nu måste man bara ge akt lite mer på vädret om man tänker sig utanför dörren, och kanske ta med ett paraply eller två.
De träd som blommade på bar kvist under torrperioden har nu börjat få blad, och det är över lag betydligt färre granna blommor där ute. Inne har vi ju inget alls som blommar, men det har varit fint att se ut och kunna se de orangeröda blommorna i de afrikanska tulpanträden som kantar vägarna här i Woodlands. Nu är det betydligt färre blommor, men man kan se en hel del ny tillväxt på träden, och trädgårdsmästarna (eller de som jobbar med det här på området) har börjat klippa gräset, tunna ut planteringarna och rensa ogräs mer regelbundet. Luften är renare, men såklart lite tyngre och fuktigare att andas då man är ute och går. Mitt på dagen är det nästan olidligt varmt och fuktigt, men på morgonen kan man bra gå ut en stund utan att svettas ihjäl. Om det inte regnar då såklart, då vill man inte riktigt ut mer än nödvändigt på grund av alla mygg, knott och sandloppor.
Också på balkongen märks det att det börjar bli regnperiod, då trots att det mer sällan regnar in på växterna (vilket sku underlätta mina skötselbestyr i form av mindre vattenbärande) har bladen börjat få en mer mörk grön färg. Passionsfrukterna växer som aldrig förr, men inte en endaste blomma ännu. De lever nu på lånad tid, och när det snart blir dags för sommarens Finlandsresa kommer passionsfrukterna att få flytta till ett annat hem där de förhoppningsvis får lite mer jord runt rötterna. Den dagliga bevattningen uteblir ju när vi är borta, så onödigt att skära ner allting helt och hoppas att de överlever när de ändå vägrar blomma här hos oss. Krukliv är helt klart inte ett bra alternativ för den här sortens passionsfrukt - i alla fall inte i en kruka av den storlek som vi har att erbjuda. Tror det är dags att göra de mer definitiva besluten nu, i synnerhet som vi planerar att vara borta ganska länge i sommar i och med Tobias kommande arbetsresa och ett par kurser som inkräktar på semestern i båda ändorna. En väninna har lovat ställa upp som blomskötare, men kan inte kräva att hon kommer hit flera gånger i veckan, så blir lättare för alla att flytta de växter som behöver mer noggrannare omsorg hem till henne, och där finns möjligheten att plantera passionsfrukterna direkt i marken.
Ananassefrukten är omogen ännu, så få se om den hinner bli klar innan vi tar semester. Typiskt - och precis som vi gissade då den började blomma - så har den inte visat några tecken på att bli gul ännu, och före det händer är det ingen idé att äta den.
Inomhusväxterna påverkas inte direkt av regnperioden - annat än i minskad mängd klart solljus - men våra persilje- och basilikaplantor i köksfönstret växer bra, och vi använder så gärna lite färska örter i mat som mat. Den äldsta av basilikaplantorna är inte direkt vacker, men växer ännu bra och smaken är lika pepprig som i de yngre och mer buskiga plantorna. Några "räddade" vårlöksplantor (kom med några med minimala rötter i en bunt från Riba för någon vecka sedan) samsas om tillvaron med persilja och en vildsådd culantro. Rosmarinen däremot växer mycket sakta och osäkert, men de är i liv i alla fall ännu, och vi använder torkad dito i maten i väntan på att plantorna ska börja växa till sig lite innan jag tar allt för mycket blad av dem. Om de växer till sig alltså.
En av de ananasplantorna vi gav bort ifjol har i alla fall redan producerat en mogen fruk! Robertas ananas (hon fick en av de plantorna vi gav bort) skördades för snart 2 veckor sedan, då nästan hela frukten var gul och hade börjat luta ordentligt. Jag fick vara med och skörda, och det gick överraskande bra med en liten handsåg. Stjälken under ananasfrukten är nämligen hård som trä! Plantan hade bildat en ny "topp", så ska bli spännande att se om den växer sig till en ny blomma eller om själva plantan börjar sloka. Vissa källor säger att moderplantan kommer att dö medan andra menar att den fortsätter växa efter att man skördat frukten. Om vår ananassefrukt mognar i samma takt som den på bilden nedan, borde skönheten på bilden ovanför vara mogen kring midsommar - då ingendera av oss är hemma...
Foto: Roberta |
Inomhusväxterna påverkas inte direkt av regnperioden - annat än i minskad mängd klart solljus - men våra persilje- och basilikaplantor i köksfönstret växer bra, och vi använder så gärna lite färska örter i mat som mat. Den äldsta av basilikaplantorna är inte direkt vacker, men växer ännu bra och smaken är lika pepprig som i de yngre och mer buskiga plantorna. Några "räddade" vårlöksplantor (kom med några med minimala rötter i en bunt från Riba för någon vecka sedan) samsas om tillvaron med persilja och en vildsådd culantro. Rosmarinen däremot växer mycket sakta och osäkert, men de är i liv i alla fall ännu, och vi använder torkad dito i maten i väntan på att plantorna ska börja växa till sig lite innan jag tar allt för mycket blad av dem. Om de växer till sig alltså.
Nu blir det hushållssysslor och kanske en andra mugg kaffe! 😋
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.