Glada Vappen! 🎈🎊🎉🍩

Här blir det rester från igår (höna) och en bit färsk, smörstekt, hemodlad ananas till efterrätt senare ikväll. Ingen skumppa eller annat Valborgsmässofirande över lag här, men ryktet går att ley seca dvs alkoholförbudet ska hävas från och med imorgon, 1. maj. Inte för att det berör oss allt för mycket, men kanske det blir lite mindre marrande och knorrande på de sociala medierna bland de här i landet som haft svårt att acceptera myndigheternas beslut. (Läs med valfri usa-dialekt: "IT'S MY FREEDOM!!!!" typ.) Så ja, man har fått söka lite extra för att hitta relevant information om situationen här i Panama då man kollar i de grupper vi har här på de sociala plattformerna, eftersom närmare 80% av inläggen handlar om hur de panamesiska myndigheterna inte alls gör saker och ting lika bra som där hemma i USA, där myndigheterna och framför allt presidenten inte alls tummar på de mänskliga rättigheterna. Kanske det inte kommer som en överraskning av största delen av de som "skrikit" högst är samma som samtidigt ropar att hela coronakrisen är ett skådesspel organiserat av bland annat WHO, Bill Gates och att det inte är värre att få Covid-19 än att få en vanlig influensa... Men det var ju inte det jag sku skriva om idag... -.-

Omstart!

Livet direkt efter flytten

Vi har nu bott i huset i två veckor och ett par dagar, och även om det ännu är långt ifrån organiserat eller ens helt fungerande, så har det gått ganska bra. Lådorna flyter på ännu, men det är helt väntat eftersom vi har en hel del annat att syssla med mellan varven. Tobias har dragit nätverkskablar lite kors och tvärs i gamla telefonledningshålen så att vi har fungerande internet i hela huset, jag har tvättat bort flyttfläckar från väggarna, påtat lite med växterna och röjt/flyttat lådor i de rummen vi använder mest. Ute på gården händer det också lite, och palmerna som vajar längsmed rondellen närmast huset bidrar med sin charm. Helt annorlunda känsla av grönt när man bor på gatuplan, även om vyn utöver Panamakanalen var bra den med.

Ris med svampsås, höna och bönor

Vi kokade ris här för ett par dagar sedan, och nu börjar det bli aktuellt att åtgärda det innan det går hädan. Igår blev det över ungefär 1,5 deciliter champinjonsås och också en del bönor, så kallade pigeon peas ("duv-ärter") som jag kokade igår. Eftersom vi varit ute och gått en liten halvtimme idag på eftermiddagen och klockan närmade sig 16:30, blev det en ganska snabbt ihopslängd och krämigare version av en av de panamanska nationalrätterna; arroz con pollo, dvs ris med höna.

"Den luktar nors..."

Du vet den där känslan då du för första gången doftar på något nytt, den där spänningen efter att få nya doftupplevelser? Exotiska, främmande och helt enkelt nya doftkombinationer? Något du aldrig kunnat föreställa dig att en grönsak, frukt eller krydda kan dofta? Då du febrilt försöker hitta något bekant i en doft eller smak, ens en gnutta av igenkännande? Den upplevelsen...

Vi har försökt att ta till oss lokala livsmedel, och då framförallt grönsaker, frukter och kryddor. Tisdagens butiksbesök förde med sig att vi hittade två, för oss obekanta: Guayaba och chayote. Hubby kollade upp vad de heter/kallas på svenska, och lite klokare blev vi i alla fall. Guayaba är en sort av guava, och chayoten kallas antingen grönsakspäron eller Mexikogurka (Sechium edule). Så två nya bekantskaper har vi då gjort den här veckan; en med behaglig citrusnyans och en med en doft som fick mig att tänka tillbaks på vinterfiske med Mofa. Mexikogurkan; den luktar nors. Som i nyfångad, slemmig, sprattlande nors. Tillredd påminner konsistensen mest om potatis/gurka, och kryddorna i dagens hönsgryta tog över så verkar som att den inte har så mycket egensmak. Sätter inte med receptet nu, men kanske jag kommer tillbaka till det i ett senare inlägg.

Så här ser mexikogurkan ut som hel och halverad. Den har ett litet frö i nedre ändan, och det lär vara ärbart och smakar lite nötigt. Smakade på det, men hittade nog ingen nötsmak i det, så petade helt kallt bort det. Det såg ut att vara långt ifrån färdigt, så utgick från att chansen att få det att gro var obefintlig. Har inte heller någon mylla ännu att så och plantera eventuella växter i. Ännu.

Jag återkommer med mer om guayaban/guavan senare, när vi testat äta den. Doften var alltså väldigt behaglig, fräsch, söt och citrusaktig. Kanske det går att sätta med den i en kanna sangria på veckoslutet. Hållbarheten verkade lovande i varje fall. Annars måste vi väl mixa en kanna imorgon kväll istället. Känns ju ännu som semester. 😉

Teryakibroiler med yuca, kokosris och stekta grönsaker

Första "fredagsmiddagen" i Panama blev ett hopkok av vad vi hittade i vårt kylskåp efter torsdagens butiksbesök. Lite planerat var i varje fall kokosriset och teryakibroilerklubborna, men resten passade också riktigt bra till middagen. Recept hade jag inte, inte heller väsentliga verktyg som ordentliga knivar, decilitermått och litermått, så mängderna blev lite ditåt. Fast å andra sidan är det inte sagt att jag sku ha använt måtten även om jag haft dem... Middag blev det i varje fall, och den sköljdes ner med vatten och en brasiliansk skumppa (mousserande vin). Fredagen till ära.

 

 

Teryakibroilerklubbor i ugnen

Hade 8 broilerklubbor totalt, ca 1 kg på två personer, men vi åt ju två gånger av det. Doppade klubborna ordentligt i marinaden, satte dem i en ugnssäker form och hällde över resten av marinaden. Gräddade i gasdriven ugn (för första gången i mitt liv typ) i ca 150 °C i en dryg timme, och de hann inte bli torra i varje fall. Marinaden däremot brann lite fast i formen..

Marinaden bestod av i ungefärliga mått

• 3 msk olja

• 2 tsk Himalayasalt (blev lite i minsta laget)

• 3 msk teryakisås (hittade glutenfri i Riba Smith)

• 2 tsk kanariensisk marinadkrydda med vitlök, paprika, oregano och persilja

Kokad yuca

Köpte yucan färdigt skalad och skivad i stavar, eftersom vi saknar ordentliga knivar i vår nuvarande lägenhet. Kändes också lite säkrare i och med att yucan är en ganska hård rot, och skalet lär innehålla cyanid. Onödigt att riskera hälsan med dåliga knivar över något man inte ens är säker på att man gillar... Yucan ska kokas i vatten (ungefär som potatisen, dvs så att bitarna täcks) i dryga 15 minuter eller tills de är mjuka. Satte lite salt i vattnet, och tycker att smaken blev bra av det. Sku säkert ha fungerat mycket bra med smör, men det har vi inte ännu köpt. Smör är dyra saker i den här delen av världen.
 

Kokosris

Köpte vitt jasminris och kokosmjölk, men med avsaknaden av deciliter- och litermått blev det lite annorlunda konsistens på riset än planerat. Det färdiga riset påminde om tjock risgrynsgröt. Inget fel på smaken dock, eftersom kokossmaken kom fram fint. Satte 2 st burkar á 400ml kokosmjölk + ca 2 dl vatten med en någorlunda passande mängd ris. Brukar funka med ungefär 2 delar vatten till 1 del ris, men blev lite mindre i och med att kokosmjölken är lite tjockare än vatten. Har man recept och mått underlättar det en del. Saltade riset lätt.

Stekta grönsaker

Färska grönsaker finns det massor olika av i butiken, men likväl har vi mest ätit bekanta hittills. Till hönan stekte jag aubergine (äggplanta), vanlig gul lök, grön zucchini, orange paprika och vitlök. Stekte dem i olja med salt och malen svartpeppar, och satte med ett par matskedar teryakisås också för att få samma smakvärld som hönan. Det bästa med stekta grönsaker är nog att man tar det man har, och det blir ändå mums!

Mätta blev vi i varje fall, och det blev bra lunch av det följande dag. 😉 Få se vad jag/vi hittar på tills imorgon. Fredagsmyset kan vi väl inte skippa ändå!