Samma som vanligt men ändå inte

Livet här i Panama Pacifico går sin stilla gång, och regnperioden är äntigen här. Vi sitter snällt hemma 24/7 och försöker hålla de flesta av de rutiner vi haft före det här hela började. Vanlig väckning och frukost, sedan jobbar Tobias eller sitter i möten medan jag växer fast i mitt hörn i soffan, lite mer för varje dag. Skämt å sido, men det är svårt att få in några längre promenader då man inte är tillåten att lämna huset. Däremot delar vi ganska bra på hushållsysslorna, och vissa lördagar har vi spenderat med att sitta och spela datorspel. Så det känns inte som att det är så stor skillnad i hur dagarna ser ut här, egentligen. Vi är båda tacksamma över att vi är så pass introverta att vi inte klättrat kring väggarna allt för mycket över att måsta sitta inne under den här tiden, och att vi båda kan ta och får ha egen tid då det behövs istället för att gå varandra på nerverna. För visst är det annorlunda att vara så här mycket tillsammans, dygnet runt, jämfört med då Tobias varit på kontoret eller på arbetsresa i ett-par-tre veckor på rakan!

Totalt utegångsförbud gäller alltså fortfarande, och nu på obestämd tid enligt de nya direktiven som kom i slutet av förra veckan. Männen får vara ute tisdag, torsdag samt lördag, och kvinnorna måndag, onsdag samt fredag, och tiderna är fortfarande enligt slutsiffran i passet eller identifikationsbeviset. Vi talar alltså om 2h maximalt per dag, max 3 gånger per vecka, för att sköta butiks- och apoteksbesök. Inga promenader, inga nöjesturer eller barbesök. Lördagens tur för männen har dessutom inhiberats från och med påsklördagen inklusive imorgon, så missnöjet är ganska stort - speciellt som ley seca fortfarande är i kraft och folk börjar ha slut på sina alkoholförråd. 

Dagligen arresteras det annars fortfarande runt 500 personer (mest män) som befinner sig utomhus utan giltig orsak, och antalet som inte blir fast är knappast mindre än det. Ifall man inte kan betala sina böter (som ligger mellan $50 och $100 vanligtvis), får man istället spendera en dag eller två med att göra samhällstjänster. En del har hamnat sopa gator eller röjt överbevuxna gravgårdar, men i slutändan har det inte hittills minskat på mängden folk som trotsar utegångsförbudet. Inte så konstigt kanske i ett land där regler och lagar är mer uppmaningar än något man verkligen måste följa.

Som de laglydiga finländare vi är följer vi däremot alla regler så gott vi förmår. Tobias åker till den närmaste matbutiken en gång varannan vecka nu för vissa specifika färskvaror, och nu har han även en "tygmask" (tygtub som han täcker ansiktet med) för att släppas in i butiken - helt enligt de nuvarande förordningarna. Enligt de senaste förordningarna som kom igår har man nu infört masktvång inne i Panama City för alla som rör sig utomhus, och med de köer som butikerna där har lär Tobias inte ens försöka sig på att åka dit under sina 2h. Desto mer mat har han därför beställt med hemkörning via ett par olika kedjor, så vi kommer defintivt inte att behöva hungra under de kommande 4 veckorna (även om det inte skulle bli ett enda butiksbesök under den tiden). Det har skett en ökning i butiker som nu erbjuder hemkörning även till Panama Pacifico, och till och med kortbetalningen i samband med leveransen har fungerat bättre än normalt! Vi har haft turen att Tobias gjort beställningarna i god tid och hittills har vi fått 99% av det han beställt. Som det nu ser ut behöver vi inte beställa någon ananas de kommande veckorna i alla fall.

Tyvärr gick myndigheterna förra veckan och ändrade på undantagsloven för de essentiella yrkesgrupperna, och det betyder att alla näringsidkare måste ansöka om nya lov. I klartext betyder det att våra beställda grönsaker sitter fast i Chiriqui tills familjen som ska leverera dem får de nya loven fixade, så vi får klara oss på de grönsakerna som Tobias köper från Riba. I det stora hela är det ett icke-problem, eftersom lönen hittills fortsatt att rulla i takt med att det ännu finns jobb för Tobias. Inga klara besked om permitteringar i Panama ännu alltså, men minskade antal arbetstimmar och möjlighet att ta ut ledighet eller ledigt utan lön finns det. Så vi tar det hela med så mycket ro vi kan och försöker att inte stressa eller oroa oss allt för mycket om morgondagen.

I samband med allt detta, men framför allt för att Tobias familj (och vi med dem) drabbats av dubbel sorg den gångna månaden, så blev årets påskplaner allt annat än roliga. Påsktraditionerna var mer än vad vi orkade fundera på, så det blev ingen påskmiddag (inget får/påskalamm i butiken heller, annars sku det nog blivit fårstek i alla fall), inga andra påskmaträtter eller ens något mer än några påskdekorationer som jag petade ut lite här och där. De ligger fortfarande där de blev satta, även om påsken väl i princip börjar vara förbi... 

Tack för allt Moffa E 💟