Slapp söndag? Nja, lite nog. Tobias grävde ner sig i soffan med sin dator och några öl, och jag satt nästan hela dagen i sovrummet och gjorde julpyssel med julmusik från Spotify. Inga direkt klassiska julsånger som brukar lyssnas på här i hushållet, så idag öppnar jag julmusiksäsongen med "Christmas Country". Dolly Parton, Kellie Pickler, Willie Nelson, Roy Orbison, Martina McBride, Johnny Cash, Elvis Presley och Brooks & Dunn och många fler. Passligt tempo och blandning av glada, ledsamma och religiösa sånger. Jag kan i varje fall inte vara oberörd av Roy Orbisons "Pretty Paper" eller låta bli att dra på smilbanden till Joe Diffies "Leroy the Redneck Reindeer".😏
Vinden bar mot Panama, så nu är vi då här, en Sibboflicka och en Replotpojk. Plötsligt så händer det och nu är vi föräldrar till en liten pojkbebis! Eftersom hubby har jobb att sköta, så kretsar inläggen kring det "tuffa" livet som hemmafru och nu även mamma... Bloggen är ett sätt för oss att dela med oss av vår vardag, främst tänkt för familj, vänner och övrigt löst folk som är intresserade av vad vi sysslar med på den här sidan universum (även känd som "on the flip side")
måndag 27 november 2017
lördag 25 november 2017
Julpyssel
Varje jul de senaste två åren har jag gjort en liten adventskalender åt Tobias. Inga stora grejer, oftast ett meddelande eller någon liten tjänst som jag ska göra för honom (t.ex. den eviga klassikern massage efter en lång arbetsvecka eller kanske god mat en speciell kväll). I år blev det en också, men i brist på anslagstavla (den gamla slängdes i samband med flytten i våras/somras) fick jag lov att improvisera lite, och därför blev det en som "luckorna" hänger fasttejpade i ett snöre på väggen. Snöret är fastlagt på väggen med tejp det med, men av en sort som kan tas bort utan att skada målfärgen. Ingen större idé att försöka spika fast något i betongväggar, men tur nog finns det bra tejpar som sitter som berget men ändå går bra att ta bort utan att de lämnar fettfläckar eller limrester. Vi har satt upp de flesta tavlorna med liknande tejp - och de håller hur bra som helst saker på väggen som väger mindre än 4 - 5 kg!
torsdag 23 november 2017
Solsken och regn
Torsdagen började med klart solsken och nästan stekhett balkonggolv. Batatplantan slokade och de röda nyanserna i bougainvillean sken upp som om de varit i neon. Kvistarna börjar vara ganska tunga nu på grund av alla nya blad, och trots att den ska klara torka blir det nog att vattna dagligen då det mesta verkar avdunsta ifall solen skiner rakt på. Värmen var ganska tryckande, och de lovade åskskurar till eftermiddagen - även idag. Ordentliga åskväder som sista söndagen i augusti har vi inte haft nu sedan just i augusti, men det har regnat nästan varje dag och ibland mullrar det ganska ordentligt. Blixtarna ser man främst lite i ögonvrån, speciellt om de kommer medan det ännu är ljust där ute, så några nya blixtfoton har det inte blivit. Dagens första goda gärning för husfriden var att dammsuga luftfiltren till alla fyra luftkonditioneringsapparater. Sedan blev det att sätta igång en tvätt + torktumlingen såklart, och att diska bort det berg med smutsiga kärl som ingen av oss orkade åtgärda igår. Alltid lättare att göra sådant när Tobias är på kontoret, av någon orsak. 😉
onsdag 22 november 2017
Läget 22 november 2017
Den här veckans söndag ska det göras en del reparationer i ledningarna som sköter om vattendistributionen för Panama City. Stora investeringar och potentiella problem med att få bruksvatten under tiden för reparationen. På söndagen lär den stora operationen gå av stapeln, och då är vattnet avstängt från midnatt fram till ca kl.18 - förutsatt att allt går enligt planerna. Första etappen för Panama Pacifico började idag med att vägen mellan Howard och Panamerikanska motorvägen är avstängd (uppgrävd?), och vattentillflödet är lägre än vanligt på grund av några mindre, lokala reparationer. Vi kan alltså bli utan vatten ifall åtgången är större än tillgången. Vi har i varje fall bunkrat upp några liter i kylen och tre ämbar + några flaskor annat vatten, utifall att vi blir utan vatten. På söndagen lär vi i varje fall behöva lite extra vatten, och det finns inga större garantier för att reparationerna verkligen blir klara inom utsatt tid.. PC är ju ett ganska så stort område på östra sidan av Panamakanalen, och Panama Pacifico till det vattendistributionsnätet även om vi är på "andra sidan kanalen" och hör till regionen Panama Oeste. Bra i varje fall att vi fått infon om det här - kom info om reparationen av en annan hemmafru och från firmaW - men inte från husbolaget.
Förutom vattenfunderingar kan jag berätta att de två första tomaterna nu är skördade! Den som var större då vi köpte plantan visar klara tecken på växtvärk, men den andra har växt till sig utan större problem. Förhoppningsvis smakar de gott idag något tag, för jag tror inte att vi orkar vänta så många dagar innan vi äter dem, så länge som vi väntat på dem, och basilika finns det. Köpte lite mera queso blanco igår och eftersom Tobias jobbar hemifrån idag är det inte så på minuten med lunchen. Får helt enkelt se när vi orkar göra mat. Frukosten blev lite senare än vanligt, men skönt med sovmorgon.
Själva tomatplantan har också växt till sig, och eftersom det är en busktomat har jag inte "tjyvat" den alls. Blev tvungen att beskära batatplantan lite efter en liten stormby förra helgen, så de längsta revorna fick försvinna. Den har i varje fall massor med nya fina blad och skjuter nya skott från rötterna, så vi hoppas verkligen på att den gör nya rotknölar - som vi kan äta i nåt skede. Misstänker att den får växa nu tills torrperioden är i full gång - något tag efter nyår - och så ser vi vad det blivit av den lilla knölbiten som jag fick av vår hyresvärdinna för några månader sedan. Bougainvillean börjar verkligen komma till sin rätta, och trots att jag planterade om den i en lite större kruka förra helgen har blomningen inte störts, tvärtom har den en massa nya blommor på kommande. De röda bladen är egentligen inte blommorna, men definitivt det som gör den speciell. Jaa, och bönorna som grodde förra veckan har nu två bladpar och själva plantorna närmar sig en höjd på 20 cm - de växer otroligt snabbt! Ananasse nr5 ligger och torkar på hyllan i köket, så ananasfarmen växer fortfarande, även om det börjar bli lite trångt på balkongen. Själva frukten är infryst, i väntan på att vi gör en ordentlig piña colada. Köpte t.o.m. små parasoll och sugrör igår, så ska väl nog bli en fin liten drink i nåt skede. 🍹
Vad annat... En liten uppstädning av "kontoret" var på sin plats idag, så Tobias måste använda dammsugen. 😀 Igår när vi var till Novey efter två ämbar att sätta vattnet i passade vi på att införskaffa en "skrapa" för fönsterstvättandet, en ny golvmopp (själva garndelen), två disksvampar och lite tvättmedel för att rengöra glasväggarna i duscharna från tvålrester och kalkdroppar. Nästan som julafton! Svårt att veta var man ska börja nu när jag städar... Blev riktigt matt av att fundera på städandet igår, så slutade med att jag spelade lite datorspel istället. Hubby har installerat Steam på den här lilla datorn som jag använder, och trots små problem (med att den startar om sig utan förvarning) har det gått helt bra att spela Age of Empires. I klartext betyder det att dygnet nu har betydligt färre timmar för hushållsgöromål, och Tobias får fixa mat emellanåt (vilket han ju nog gjort tidigare också). Nu i helgen är det ju den amerikanska högtiden "Thanksgiving", och vi har faktiskt en liten kalkon på 4,7kg i kylen! Det är första gången vi (utan hjälp av mammor eller mommor) ska steka en hel kalkon, så få se vad det blir av det hela... I Smedsby testade vi på helstekt anka, och det gick ju bra. Vi lär i varje fall äta kalkon i några dagar när den väl är stekt. 😉
Tobias beställde en Xbox One X för ett tag sedan, och den kom i måndags till MBE. För att kolla att allt var ok inne i paketet måste den ju öppnas genast och testas. Så nu har vi en sådan apparat (spelkonsol heter det på mer korrekt svenska) i sovrummet kopplad till tv:n. Med spelkonsolen kom en kontroll och en annan är beställd och anländer väl så småningom hit till Panama Sedan kan vi spela "i bolag", dvs tillsammans i ett och samma spel - bara vi införskaffat ett sådant spel såklart. Under de senaste åren har vi faktiskt funderat på att kunna spela tillsammans något, och nu kanske det blir av. Speciellt som det troligen blir ett sådant spel som vi ingendera spelat förut. Alltid en fördel att inte den ena är proffs på allt och den andra aldrig spelat ett spel om man ska spela tillsammans. 😉
På tal om julafton: tomten kom tidigt i år! 🎅🎄
Tobias beställde en Xbox One X för ett tag sedan, och den kom i måndags till MBE. För att kolla att allt var ok inne i paketet måste den ju öppnas genast och testas. Så nu har vi en sådan apparat (spelkonsol heter det på mer korrekt svenska) i sovrummet kopplad till tv:n. Med spelkonsolen kom en kontroll och en annan är beställd och anländer väl så småningom hit till Panama Sedan kan vi spela "i bolag", dvs tillsammans i ett och samma spel - bara vi införskaffat ett sådant spel såklart. Under de senaste åren har vi faktiskt funderat på att kunna spela tillsammans något, och nu kanske det blir av. Speciellt som det troligen blir ett sådant spel som vi ingendera spelat förut. Alltid en fördel att inte den ena är proffs på allt och den andra aldrig spelat ett spel om man ska spela tillsammans. 😉
lördag 18 november 2017
Lite balkongbilder (igen)
Det växer så det knakar på balkongen, och snart ryms man inte att sitta där längre på grund av alla krukor och växter. Inte för att vi brukat sitta där hittills några längre stunder - antingen är det för varmt eller så är det fullt med små knott och andra bitande insekter. Så lika så bra att göra det till en egen liten grön oas och så har jag något trevligt att syssla med på dagarna när jag går mina dagliga vattnings- och inspektionsrundor. Bougainvillean har gjort nya kvistar och nya blommor skjuter fram på mer än två av dem, så nu finns det lite färg på balkongen också. Snart är det bara kinarosen (hibiskusen) och palmen som saknas i min lilla oas. 🌺🌴
Röda nyanser från orangerött till nästan fuchsia innan bladen runt blommorna faller av. 💓
Tomaten växer och de två frukterna som fanns på plantan då vi köpte den börjar sakta få färg.
Batatplantan växer och den har nu närmare 2m långa revor!
Ananasse nr4 blev planterad förra helgen och den ser ganska liten ut i jämförelse med de andra.
Några små krukor med lime-plantor, tre papayor och en trött tomatplanta samt lite vårlök och en avokadokärna - som ännu inte skjutit några rötter eller blad. Vi har nu två avokadon på gång för tillfället, men ingen av dem har börjat växa ordentligt ännu. Båda har spruckit upp och den ena (i varje fall) har gjort en liten rot som söker sig neråt. Den har en egen kruka med nya jord, så kanske vi har ett litet avokadoträd i något skede ännu. 😊 Ananasse nr2 är nu helt klart den största och nr3 (i hörnet till höger) har också vuxit en hel del sedan den blev planterad. Igår köpte Tobias en ananasfrukt från Riba, så nr5 kanske börjar sin resa här i helgen. Undrar hur vi ska få rum med dem alla... I värsta fall blir det att placera dem bredvid luftkonditioneringsapparaterna utanför sovrummen. Där finns lite utrymme och kunde fungera, men det är inte riktigt tänkt för odling. 😉
Inte för att vi har hur mycket utrymme som helst, men när jag gjorde böngryta här för en vecka sedan satte jag två "kidney beans" (röda njurbönor typ) i en av planteringslådorna, och de har båda grott. Har för mig att de är klättrande till växtsättet, men ifall det skall bli till något blir det nog att få en egen kruka åt dem och det snart innan de tar över den här odlingslådan. Det mesta visar en otrolig levnadsglädje trots alla vita flygare och andra växtätande ohyror trivs i det här klimatet och verkar ha angripit så väl bataten som paprikorna, och gullrankan som jag tog in här tidigare. Har duschat gullrankan nu tre gånger, och likväl finns det kvalster och vita flygare på den. 😟
I brist på vettigare stöd för passionsfruktsplantorna har jag tejpat ihop 6 stycken gafflar till tre stöd och så satte jag lite järntråd mellan dem för att stöda plantorna. De har nu helt klart börjat växa till sig! I väntan på att de börjar klättra blir det att fundera eventuell större kruka, men för tillfället verkar de klara sig riktigt bra så som de är. Paprikorna, papayorna och myntorna verkar klara sig lite sämre, men de borde få större kruka de med. Få se hur mycket rum vi har på balkongen efter att alla små papayor och limeplantor har fått egna krukor... Blir nog tyvärr att ta vara på de starkaste och slänga de svagaste, vilket jag inte alls gillar att göra. 😕
Avslutningsvis för den här gången sätter jag en till bild på bougainvillean. Är en dröm som gått i uppfyllelse att ha den på balkongen. 💗 Har alltid gillat dem och att ha en som verkar trivas här på vår balkong känns inte alls dåligt. Dessutom ger den lite färg på vår annars ganska så gröna balkong. Visst är största delen av det jag odlar för tillfället ätbart, men ibland behöver man färg och blommor för att se de olika gröna nyanserna. Balkongen och framförallt växterna är viktiga för mig och utan dem skulle det här hemmafrulivet vara betydligt tyngre. Har svårt att se mig vara nöjd med tillvaron utan en endaste växt, oberoende av var vi är.
fredag 17 november 2017
Sylt på tamarillo-frukter
Det regnade idag också. När vi kommit hem igår började det ju regna, och nästan hela natten regnade det. I morse var det uppehåll, men nästan hela förmiddagen regnade det igen. Nu efter kl13 slutade det - i varje fall för en stund. Helt klart regnperiod, och då lär november vara den mest regniga månaden i året, så kan ju inte bli mycket våtare där ute än det är. I brist på annat att göra (Tobias jobbar hemifrån idag) beslöt jag mig för att äntligen åtgärda mina "trädtomater", tomate de arbol eller tamarillo som de också kallas. Så idag blev det sylt - igen.
torsdag 16 november 2017
Ärenden och lunch på stranden
Är tydligen torsdag idag, och för sällskapets skull åkte jag med när Tobias hade lite ärenden inne i Albrook-stadsdelen. Inget shoppande den här gången, men lite bankbesök och sådant som inte kunde fixas här i Panama Pacifico. Skönt med navigator på telefonen, annars hade vi nog varit lite borttappade långt innan vi hittat till rätt kvarter. Skyltningen här är ganska bra, men man måste vara i rätt fil när skylten kommer, annars missar man avtaget. Så en navigator är inte helt fy skam.
Vi hade förberett oss på att det skulle ta typ halva dagen, men till vår stora förvåning gick det ungefär 1,5h från det att vi startade hemifrån till det att ärendet var gjort. Så relativt snabbt! På hemvägen körde vi den "vanliga" vägen, dvs den vägen vi åkt de flesta gångerna då vi kommit från Panama City, och den här gången lyckades jag få lite bättre bild på ett av de större minnesmärkena som finns längsmed vägen. På den bågformade väggen bakom statyn står det Dr. Arnulfo Arias M. Servidor de la Nacion Panameña, och är alltså tillägnat doktorn A. Arias Madrid för det han gjorde för Panama i en tid då USA ännu hade ett stort inflytande på landets politik. Vill man läsa mera om denna man, berättar Wikipedian bland annat att han var läkare och politiker, president tre gånger och dog i exil i Florida, USA 1988. Bland annat alltså.
På vägen tillbaks till Panama Pacifico tog vi en tur längsmed vägen som går förbi Playa Venao (även kallad Playa Veracruz, eftersom vägen fortsätter in i Veracruz, ett samhälle som man helst inte ska besöka utan lokala guider) och längsmed den vägen ser man de stora hotellen som finns vid stranden nära porten in till Panama Pacifico. När vi kommit till Playa Venao (efter en polisspärr där de endast kollade id-handlingar, inte körkort eller försäkringspapper) beslöt oss för att äta lunch vid Veramar, det första stället vi åt lunch här ute i Panama. Veramar är en av många restauranger som ligger på stranden, och de serverar väldigt god lokal mat, troligen den bästa på stranden eftersom det aldrig är tomt där under lunchrusningen. Stranden var nästan öde när vi kom dit, och vi var tydligen de första som kom för att äta lunch för dagen. De lokala brukar börja ta lunch vid 12-tiden, och vi var där redan lite efter 11:30. Servicen var bra, och idag talade servitörskan till och med engelska, så jag behövde inte ens försöka använda min nästan befintliga spanska. Ja, mina spanskakunskaper har blivit bättre, och att beställa är inte så svårt om man kan peka på en lista med både spanska och engelska förklaringar av rätterna. Det blåste friskt idag och vi kunde konstatera att solglasögonen var fulla med små små saltstänk redan efter några minuter vid bordet. Vyerna var som vanligt fina och vågornas brus när de rullade upp för stranden lika lugnande som alltid.
Hubby tog ett foto för att lägga på FB. Inget dåligt lunchställe, nej.
Redan innan förrätten kom in började det dyka upp annat folk, och mera personal likaså. Det blev vatten till lunchen idag också, även om det säkert sku ha smakat med en öl för Tobias. 😉 Vi beställde arañitas till förrätt, serverade med remoulad och en gul-orange limeskiva (troligen någon form av lokal lime-citron-korsning, för de inhemska limón-frukterna vi köpt i Riba har också varit gula/orange i köttet till skillnad från de utländska som oftast är nästan gröna). Arañitas är alltså kalamare/bläckfisk-tentakler, panerade och friterade och smakar underbart. Huvudrätten idag bestod av det som de flesta äter på Veramar; helstekt corvina-fisk med patacones (tillplattade och friterade plantains dvs kokbanan) och husets smakrika men extremt starka chilisås.
Efter maten blev det också en kopp kaffe innan vi tog in notan. Totala summan (med lite över $3 i dricks inberäknat) landade på $50, så kanske inte världens billigaste lunch, men väl värt sitt pris för generösa portioner av smakrik mat, mycket vänlig service och den otroliga utsikten! Stranden framför restaurangen är oftast ganska välstädad, men redan ett par meter bakom restaurangbyggnaden ser man hur stränderna här i trakten egentligen ser ut om ingen är ute och plockar bort skräpet. Högar av ihopsamlade plastpåsar, flaskor, engångstallrikar och annat skräp tillsammans med drivved och rester av kokosnötter. Inte direkt det man vill se, men verkligheten är ju att alla världens hav börjar vara fyllda med skräp som inte förmultnar, utan flyter på och dessutom dödar djur av alla storlekar. 😢
I varje fall är själva stranden imponerande med sin gula sand, och den lär se helt annorlunda ut då det är ebb. Jag har endast sett den då det varit flod, men Tobias har sett den under ebb, och då lär den ha varit "magisk, helt enkelt magisk - enhörningar och regnbågar överallt!". Jag tror att han skämtar, men den är i varje fall ganska så annorlunda då det är ebb. Vi tog ingen lång promenad på stranden idag, men så pass att jag äntligen fick plocka mina första små strandfynd! Vi höll oss långt från de inrullande tidvattensvågorna, men några lokala innevånare gick nog ut i bränningarna för att svalka sig lite. Vi nöjde oss med den saltiga, fuktiga havsbrisen, och åkte hemåt, igenom samma polisspärr som då vi kom, och de kollade id-handlingarna igen, inget annat.
Jag satte mina strandfynd (musselskal och en liten söndrig snäcka) i vattenbad för att få loss sand och salt, men de är så små att de kommer att försvinna i jorden om jag använder dem som dekorationer i krukorna. Stranden vid Veracruz var översållad av söndriga snäckor, så jag misstänker att de snäckor och musselskal som kommer in på stranden helt enkelt slås sönder mot sanden. Synd, men man måste ju börja någonstans! Tobias var mindre imponerad av min samling, men han lär ha kommit över samlingsivern redan då han var en liten pojke och plockade snäckor i Australien... 😉
Väl hemma igen hann vi inte mycket annat än byta om till mjukiskläder och sätta oss i soffan innan himlen blev mörk och vattnet började ösa ner. Det dagliga regnet kom som det brukar, och även om det inte var någon direkt åskskur föll dropparna ganska så tungt - synd att bilen står under tak, annars hade hon fått sig en välbehövd dusch. 😁 Nu sitter vi (igen) vid var sin dator, men ska nog bli lite DuoLingo-spanskaövningar för min del om en stund, och så ser vi när vi orkar börja laga middag ikväll. Mätt och belåten är man verkligen efter en så pass ordentlig lunch! 😊
P.S. Du/ni/de som tänker komma hitåt i februari: vi kommer troligen att besöka Veramar och Playa Venao någon dag i februari - om det passar. 😉 D.S.
tisdag 14 november 2017
Patita de cerdo
Patita de cerdo låter kanske som någon form av liten bakelse, men det är det spanska namnet på grisfötter. Idag testade jag alltså att koka nassetassar i kryddlag, och i skrivandets stund kokar de på låg värme tills de är färdiga, vilket torde ta något mellan en och två timmar. Uppdaterar närmare koktid i slutet av inlägget, tillsammans med ett utlåtande om hur det hela slutade och om de är ätbara. Tilltuggen till grisen skriver jag också in i slutet, då jag vet. Skriver den här gången inlägget medan jag väntar på att maten blir färdig, så blir mer eller mindre "fel" tidsform vissa rader.
Vi köpte 0,96kg dvs tre halva grisfötter för $2.58/kg, så ingen stor investering i sig, och kommer nog att köpa det pånytt om det blir gott. Först sköljde jag av fötterna ordentligt för att få bort så mycket benmjöl som möjligt och lät fötterna ta ett litet bad i en 10-15 minuter medan jag skalade två lökar och en hel vitlök samt plockade ihop mina kryddor. Lagerblad, färsk timjan, färsk rosmarin, hela kryddpeppar, kryddnejlika och såklart salt.
När jag tog upp grisfötterna torkade jag av dem med lite hushållspapper, klippte av skinnet som höll ihop delarna och stekte upp dem i lite ister i en gjutjärnsstekpanna så att huden fick färg och saltade dem lite samtidigt. I gjutjärnsgrytan satte jag också en liten klick ister och slängde i den hackade löken, de hela vitlöksklyftorna, salt, kryddpepparn, kryddnejlikorna och timjanen, och rörde om ett par varv för att få en jämn blandning. Rosmarinen väntar jag med till senare och om det känns att den passar i så lägger i den just före så att spadet inte blir för bittert. Ja, det här är första gången jag tillreder grisfötter och har inte fullt koll på vad jag gör. Ingen överraskning egentligen...
När jag fått lite färg på skinnet hällde jag över ett par deciliter vatten för att få så mycket smak som möjligt ur stekpannan och hällde alltihopa i grytan med lök-kryddblandningen. Den hade inte hunnit börja brynas ännu, och ville egentligen bara få upp värmen i grytan utan att ha en tom gryta. Placerade bitarna så att de var jämnt på bädden av löken och kryddorna, och täckte hela härligheten med vatten. Rörde ner lite sriracha (chili-såsen vi använder i nästan alla maträtter som vi vill ha styrka i, och som jag ibland glömmer att nämna) och lät alltihopa koka upp ordentligt, för att sedan puttra på låg värme under lock i den tid det nu tar för fötterna att bli färdiga. Skummar gör det i varje fall lite, och köttskum är bäst att sleva bort. Samtidigt får man ju bort lite av fettet på ytan.
När fötterna kokat i 1 h var de ännu ganska sega, så de fick koka lite till, och passade på att sätta med 3 små rosmarinkvistar då jag kollade. Jag satte lite bönor i blöt i morse, så de kokade jag upp i en egen kryddlag. Jag vill gärna ha liknande smaker men inte identiska (blir för mycket av det goda i så fall), så jag använde lagerblad och vitlök för att binda smaken till grisfötterna. När bönorna var klara tog jag dem bort från spisen. I en mindre kastrull fräste jag upp hackade tomater, paprikor, lök och culantro, och satte med lite shriracha. De hackade grönsakerna var resterna av gårdagens tomat-salsa, och sedan satte jag bönorna och vitlöksbitarna med salsan med hjälp av en hålslev. Saltade och pepprade, och så fick det vara bra med det. Bön-salsa typ.
Efter 1h 45min var nassetassarna färdiga! Spadet var förvånansvärt sött, men inte en endaste hel lökbit hittade jag i grytan. De har tydligen kokat sönder, och eftersom de inte var brynta före de började koka blev det ingen bitter löksmak. Rosmarinen kom passligt fram också, och övriga smaker gick att uppfattas i bakgrunden. Väldigt mild smak med andra ord, och det smakade inte alls fotsvett.
Som ett annat tilltugg blev det kokad otoe, dvs maniokrot, och den kokade jag i vatten tills den var mjuk. Precis som yucan måste otoen kokas i rikligt med vatten minst en gång för att kunna ätas. Sedan slog jag ut vattnet och tänkte låta det sista vattnet ånga bort från otoebitarna tillsammans med en klick smör. Tanken var god, men eftersom jag tydligen lät otoen koka för länge, resulterade det i att bitarna inte alls hölls ihop mera, så därför satte jag med en dryg deciliter grädde och lite salt, och vips hade vi mos istället. Blev lite som en mycket kletig, seg och kompakt potatismos, men smaken var god i varje fall.
Helheten fungerade helt ok, och även om färgen på såsen och nassetassarna var lite anemisk, var smaken riktigt behaglig. Jag var lite orolig över att konsistensen skulle bli otrevlig, men trots att skinnet var lite som en väldigt kompakt gelatinpudding, gick det riktigt bra att äta. Så summan av kardemumman är väl att det finns en chans att vi kommer att göra något liknande en annan gång, för dåligt var det verkligen inte. Till sist en bild på maten så som den såg ut på min tallrik. Lite samma nyanser tyvärr, och belysningen vid matbordet är inte så bra för att ta bilder då lampan måste vara tänd.
Blev i varje fall en lite annorlunda maträtt idag, blogginlägg nr. 100 till ära. 😁
söndag 12 november 2017
Tapiocabröd - Pan de Yuca
Som en som försöker undvika gluten på eget bevåg - jag mår helt enkelt bättre när jag inte äter sådant som innehåller vete, korn eller råg - har flytten hit inte drastiskt påverkat mina livsmedelsval. Majs, ris och rotknölar som tapioca (yuca) och manioc hör till den lokala dietens grundstenar, och tack vare valet att hålla köket fritt från gluten i mån av möjlighet redan i Finland är det få helt obekanta livsmedel bland de glutenfria mjölsorterna. I varje fall mjöl av majs, ris och tapioca testade vi redan före vi kom hit, och de har blivit en viktig del av vår matlagning också här. Pannkakor och tortilla-plättar smakar inte som de vetebaserade, men de fungerar hur bra som helst. Det jag mest saknat är det där lite sega som glutenet ger till bröd och andra bakverk, och som psyllium och xantangummi försöker efterapa. Ett annat alternativ är ost. Mängder av ost. Fungerar faktiskt riktigt bra i ett recept som jag hittat i en blogg med glutenfria recept och lite annat också. Bloggen No gluten, no problem hittar ni här.
tisdag 7 november 2017
Identifierade växter vol1
En av mina absoluta favoritböcker är H. F. Ullmanns Botanica, som jag fick i 30-årsgåva. Jag vet inte om jag klarat av att överleva här i subtropiska Panama utan den. Visst finns det mesta någonstans i internets dolda skrymslen, men utan ett ditåt namn är det nästan omöjligt att hitta nåt vettigt. I alla fall om man är lagd åt det vetenskapliga hållet som jag ju nog är i viss mån. Okej, jag är lagd ganska mycket åt det hållet, men endast för att jag kan och verkligen är intresserad av vad som växer i min omgivning. Så här kommer nu åtta av de växter jag lyckats identifiera antingen via böcker eller internet. De flesta av dem har namn jag inte ens hört tidigare medan andra är vagt bekanta - om inte till namn så i varje fall till utseende. De flesta saknar svenska namn och växterna kommer inte i någon specifik ordning heller, bara i en salig blandning. Jag hoppas kunna sammanställa lite mer info om de växter jag identifierat i något skede, men för tillfället är jag nöjd med namn och bilder på dem - och den infon finns ju här på bloggen den dagen jag behöver den. 😎
Clusia rosea?
Engelskt namn: Copey, Balsam Apple
Neomarica (longifolia?)
En tropisk "iris", släkt med apostelblomman/vandrande jude tydligen.
Cecropia (peltata? palmata?)
En: Snakewood tree
Ixora
En: Jungle flame
Heliconia psittacorum
En: Parrot beak. "Papegojnäbb"
Molineria capitulata
En: Weevily lily
Carica papaya
Papaya
Mussaeanda philippica
En: Lady Flower
Så där är nu ett antal växter som jag lyckats identifiera, mest för eget intresse och för mitt behov att veta vad växterna heter. Namnen de har påverkar inte min åsikt om att de alla är vackra på sitt eget sätt. Inte heller det att de flesta är odlade och inte ursprungligen ens från Centralamerika gör något för min del, även om det är mer tillfredsställande att identifiera vilda växter. 😉
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Jajamensan, nu är våren här! Chilina jag sådde i januari blommar i vardagsrummet, vårlökarna som jag och Liam planterade i höstas tittar upp...
-
För ett par veckor sedan införskaffades den första kokboken sedan vi flyttade hit. Det heter Sabores de la cocina panameña y centroamerican...