En grön tomat, en bit kött och en kall risnudelsallad

Ibland händer det att vi får inspiration för att testa något nytt utgående från de ingredienser vi har här hemma. Speciellt trevligt brukar det vara de gånger vi båda deltar i processen, och bidrar med idéer. Förra söndagen blev det just en sådan middag, och slutresultatet blev ganska så gotta. Smakprofilen blev åt Medelhavshållet, med salsa på bland annat omogna tomater, en nudelsallad med Serranoskinka och inlagda grönsaker samt en blodig rostbiffliknande köttbit med rosmarin och vitlök. En riktigt fungerande helhet blev det dessutom, inte bara tre element som samsades om en plats på våra tallrikar.

Växtsäsongen fortsätter

En sak jag inte kan klaga på här i tropikerna är den enorma växtkraft vissa växter har. Det mesta verkar växa så gott som obegränsat - ända tills de slokar och dör utan förvarning. Våra myntor duckade under lite efter nyår: plötsligt var de bruna och bladen hade torkat bort. Kanske de frodats längre om de fått större krukor, men nu är det lite sent för deras del. Helt klart är i varje fall att odlingssäsongen här i Panama sträcker sig runt hela året, speciellt då man kan vattna det som växer på balkongen. Torrperioden hittills har inneburit mindre regn, men definitivt inte regnfritt. Så sent som igår regnade det ett par timmar, och även idag är det allt annat än molnfritt. Ganska skönt egentligen med lite moln, då temperaturen ändå ligger på +33 grader där ute. De enda som inte verkar misstycka är växterna, och till skillnad från mig som börjar svettas redan efter en knapp halvtimme där ute, verkar de flesta av våra växter föredra att det är varmt. Eller det är den slutsatsen jag dragit efter att ha suttit och jämfört deras tillväxt från någon vecka tillbaka. Ibland är det bra att ta fotografier för att ha något att jämföra med då man undrar om balkongen krympt eller om växterna blivit större...

Hubby beställde en lasagne...

Hemlagad lasagne är en av få maträtter som brukar försvinna till frukost, lunch och middag hos oss. Ofta gör vi den endast med en tomat- och gräddbaserad maletköttsås, men ibland måste även jag försöka laga en béchamel-aktig sås för att få krämigheten att komma fram, och så att man kan se de olika lagren av innehåll. Gott till de flesta ugnsrätterna är knapriga inlagda grönsaker, och till exempel krönärtskockshjärtan i ört-vitlöksmarinad fungerade mycket bra till lasagnen.

Första arbetsresan

Dagen D

Sent omsider orkade jag mig på ett blogginlägg om min första arbetsresa.
Det blev väl som sedvanligt med firma W, snabbt och långsamt om vart annat. 😉
Man kan väl inte säga att det var oväntat med en resa, en av arbetsbeskrivningarna var "arbetsresor upp till 100 dagar/år" så om något kan man väl vara förvånad att det tog så länge innan det bar av. Men visst, det var ju en viss byråkratisk process som tog sin tid här i Panama...

Batatskörden 5.1.2018

Under de senaste veckorna har jag haft ett ganska otrevligt problem: vita flygare (skadeinsekt) invaderade och började förstöra batatplantans blad, och balkongen var full av dem. Tomatplantan började bli angripen också, och mina små paprikaplantor duckade under av alla växtsaftssugande små kräk på undersidan av bladen. Har inte velat köpa gift, och min tvål-vinäger-cocktail fungerade bara i början då de inte var så många vita flygare på balkongen. Igår beskar jag batatplantan, och höll på att storkna i alla små flygande fulingar. Ja, jag vet att de har lika stor rätt att leva som alla andra djur, men ibland orkar jag helt enkelt  inte förse skadeinsekter med föda - och bataten verkade vara deras favoriträtt. Få se om vi får knölarna lagade till något vettigt, för de är inte direkt enorma... Men bättre än inget alls, och nu vet jag att batat kanske inte är det bästa att odla på balkongen, även om dess gröna blad är väldigt vackra att se på.

Soppa på sillsallad och hummer

Ibland blir man tvungen att ta det som finns i kylskåpet och slå ihop det till något i hopp om att slutresultatet ska vara ätbart. På tisdagen var det en sådan dag här i hushållet. Trots goda försök blev det ingen "utöver-det-vanliga" nyårsmiddag i år, och sillsalladen som var tänkt till förrätt - liksom de två upptinade hummerstjärtarna - väntade snällt i kylskåpet på att få bli uppätna. I brist på en bättre förklaring blev det alltså en hummer-sillsallad-soppa.