Rätt sak på rätt plats?

Det här med att möblera och att flytta saker till deras rätta platser tar som bekant tid. Tur har jag den lyxen att ha tiden och tålamodet som krävs (för tillfället i varje fall) för att kunna syssla med sådana petitesser. Igår blev det bokhyllan i sovrummet som fick sig en genomgång, och nu är mina växt- och trädgårdsböcker i en någorlunda vettig ordning. Hemma i Finland kändes det stundvis att jag hade väldigt många böcker om trädgårdar och olika växter, men nu när de är fint ordnade så känns det som att 5 fack i hyllan egentligen är väldigt få. Visst, de är väl drygt 70 stycken totalt, men för en som jag som a) älskar trädgårdar och växter, b) älskar böcker och c) älskar böcker om trädgårdar och växter, känns det som om det är i minsta laget. Nåja, misstänker att jag inte kommer att ha så stor nytta av de böcker som berör den finska floran, nordiska svampar eller perenner och vedartade växter för tempererade klimat, så kanske lika så bra att de inte är fler. Flyttgubbarna suckade och stönade redan helt tillräckligt över de böckerna vi har. Blir ju lätt flera hundra böcker totalt då två bokentusiaster flyttar ihop. Det är ju inte bara trädgårdsböcker jag har i hyllan, och hubbys samling är aningen större. 😉 Och då har jag bara berört antalet böcker hittills...

 

Summa summarum; vi har ännu en del saker i lägenheten som söker sitt "rätta" ställe, och böckerna är bara en liten del av de sakerna. Idag på morgonen kom i varje fall Canal Movers (lokala Victor Ek) och hämtade bort tomlådorna, så nu ryms man lite bättre att gå i vardagsrummet och i korridoren till sovrummen. Skönt att få bort det berg av tomma flyttlådor som skymt sikten och begränsat användningen av det utrymmet som finns. Missförstå mig inte, vi har kvadratmetrar så det räcker, men de blir ganska mycket färre om man har ett trettiotal tomma lådor och mängder med förpackningsmaterial som står upp längs med väggarna i korridoren och på golvet i vardagsrummet under en längre tid. Känns genast betydligt öppnare i vardagsrummet, och det märks att gränsen (läs: lådväggen) mellan vardagsrummet, köket och tamburen försvunnit. Lådorna och förpackningsmaterialet hade en stor inverkan på trivseln i den delen av lägenheten. Nu är rummet öppnare och luftigare, och de olika områdena smälter bättre ihop.

 

Soffan är nu flyttad närmare köket, med så mycket utrymme bredvid fönstret att man lätt kommer åt att dra ner eller dra upp rullgardinen. Inget klättrande över soffan för att göra det längre! Dessutom torde det också rymmas lite växter där bättre nu när soffan inte är fast i fönstret. Inga sådana baktankar med soffans nya placering, nej då... Själva vardagsrummet känns visserligen mer kompakt och köksmöblemanget är närmare soffan än tidigare, men så här finns det faktiskt en chans att umgås även om ena sitter vid matbordet och den andra halvligger i soffan. När lådorna försvann kändes det som att en stor del av rummet saknade något, eftersom det blev så pass långt mellan köksbordet och soffan, så nu bildar de en mer balanserad och betydligt mysigare helhet - i varje fall tills vi hittar ett bra soffbord. Kan bra hända att det sker lite förändringar ännu innan vi är helt nöjda med möbleringen. Men det är sådant som kommer att klarna i takt med att vi bor här och ser vad vi behöver och hur vill ha det. 😊

 

Mommos plättpanna

En av de gjutjärnspannorna som vi båda (tror jag) saknat mest, under vår tvåmånader långa separation från vårt bohag, är min mommos gamla plättpanna för 4 småplättar. Den kom äntligen i användning igen nu senaste söndag när jag vaknade och kände ett oemotståndligt behov av plättar eller pannkakor. Med endast majsmjöl i skåpen för tillfället, och inget bakpulver, blev det lite att improvisera fram ett recept, vilket är den vanliga vägen i det här hushållet. Visst har vi många bra recept och ett antal fina kokböcker, men när det kommer till att laga mat efter recept brukar det sluta med att vi ändå lägger till och tar bort ingredienser enligt eget tycke. Söndagens plättar påminde mer om amerikanska pannkakor, men saknade lite av tjockleken i och med avsaknaden av bakpulvret. Slutresultatet fungerade däremot riktigt bra som frukost, serverade med sirap och såklart hade vi också kaffe och apelsinjuice.

Mommos gamla plättpannan gjorde bra ifrån sig, vilket den brukat göra. Kan däremot inte komma ihåg att plättarna någonsin blivit så jämnt runda och lätta att svänga. En nostalgitripp, en smak av hem, och det även om smöret är annorlunda här, grädden smakar annorlunda och majsmjöl inte är det vanligaste valet som ingrediens i en plättsmet. Blir inget recept idag, eftersom jag slängde i ingredienserna (3 ägg, lite grädde, majsmjöl, salt, sirap) på måfå, och satte till majsmjölet tills jag fick en ganska tjock smet. Ett par bilder blev det dock, som bevis på att mommos gamla Wärtsilä-plättpanna (ja, firma W har gjort annat än motorer) verkligen tagit sig enda hit, och fungerar lika bra nu som då hon själv stekte plättar i den på vedspisen. ❤

Köksbordet och lite till

Efter många om och men har köksbordet äntligen kommit på plats! Visst har det fungerat att äta vid soffan eller i sängen, men det kändes lite snopet att inte kunna äta vid köksbordet när det nu äntligen är här. Det har varit halvvägs in i "matsalen" nu sedan 28 juli, och idag tog jag lådorna vid hörnen och flyttade om lite så att jag fick bordet där det troligen kommer att stå en tid framöver. Eftersom det blev lite fler hyllor än planerat i den delen av köket, satte jag ihop bordet dvs tog helt kallt och placerade mittersta delen under de två andra bordsskivorna. Nu ryms bordet och alla fyra stolarna riktigt bra utan att det blir omöjligt att komma åt hyllorna och lådorna. 😊

 

I samma städiver fick jag (trots att det är måndag) vardagsrummet (eller soffhörnet i varje fall) uppstädat och så röjde jag lite i det blivande gästrummet. Nu ser man soffan, och den första större mattan är på en tillfällig(?) plats. Nallarna har också fått en plats i soffan (och solen).

 

 

Trots alla flyttlådor (tomma sådana nu) känns det som att det börjar reda upp sig. Får verkligen hoppas att Canal Movers kommer efter de tomma lådorna, annars blir det att bo med dem under en lite längre tid. Tur nog har vi fått dem komprimerade, annars sku det vara aningen trångare här i lägenheten.

 

I gästrummet fick vi sängen ihopskruvad i helgen, och efter dagens lilla röjning kan man till och med lägga sig ner på den. Vi har inte ännu börjat hänga upp tavlor, men tids nog. Redan att ha dem ut ur sina förpackningar känns bra, och eftersom det är en hyreslägenhet måste vi fråga hyresvärden om lov innan vi gör allt för stor åverkan på lägenheten. Gjorde det idag, och lär inte vara något problem bara alla väggar är i skick då vi flyttar ut. Vill definitivt inte borra fler hål än nödvändigt, då man vet att hålen ska spacklas och väggarna målas innan följande hyresgäst flyttar in. Så även om en flytt (förhoppningsvis) inte är aktuellt ännu på ett bra tag ska varje tavelplats planeras lite i förväg. Eller så kan vi använda oss av specialdesignade "väggkrokar", som egentligen är effektiva klistermärken. Spikar lär vi inte behöva då alla väggar är betong. Nå, huvudsaken är att vi får upp en del av tavlorna i varje fall, i något passligt skede. Härligt att ha en så förstående hyresvärd.

På tal om hyresvärden: fick idag besök av henne och en av hennes väninnor, och de tyckte båda att vi har ett mysigt hem med fina möbler. Speciellt bokhyllorna (IKEAs Expedit) var intressanta för väninnan, och allt annat som också är IKEA verkade vara exotiskt. Så om vi vill sälja bokhyllorna har vi en köpare redan. De svarta Malm-byråerna i köket kunde hon också tänka sig att köpa... Båda tyckte att sängmöblemanget var ett kap. Ja, folk är folk även här i Panama. 😉 Fick också äntligen fixat så att vi kan komma in på poolområdet, men måste dit något tag ännu på kontorstid så att hubby också kan gå dit utan mig som övervakare. Men betyder i klartext att vi börjar ha det mesta under kontroll, eller i varje fall det som vi själva kan påverka. Fick i samband med besöket till poolområdet veta att gasen troligen inte kommer tillbaks på ett par veckor, så vi får fortsätta med kallduscharna. Tur nog kan tvättmaskinen användas även om den endast tvättar med kallt vatten. Blir alltså att inhandla en torkställning sen också. Aningen frustrerande i och med att vi lämnade vår egna där hemma i Finland, men det är väl ganska typiskt att sådant händer när man flyttar hela sitt hushåll till en annan ort, och speciellt så här till en annan kontinent.

Så i det stora hela börjar vi ha grovjobbet gjort vad gäller möbleringen av lägenheten. Även om det kommer att ta ett tag innan alla små detaljer är på plats så är vi på rätt väg. Bara gästerna som saknas nu, och några mindre grejer som kan vara bra att ha fixade innan det. Tips: Är kanske värt att vänta och se hur det blir med hubbys arbetsvisum innan ni börjar boka resebiljetter hit. Meddelar nog så fort vi vet något mer om det. 😉

 

Rambutan - en frukt med morrhår

När vi senast var till butiken såg vi att de hade rambutan för $2.15 per kilogram, så vi köpte en liten förpackning av dem. Rambutan är släkt med litchi-frukten, som saknar "morrhåren", men smaken är ganska liknande, söt syrlig och med en stor nöt i mitten, som gör att det är omöjligt att få bort allt fruktkött utan att man biter loss delar av själva nöten, och den är bitter kan jag berätta! Inte lika bitter som skalet och nötterna i mangostan-frukten, men tillräckligt för att man inte ska vilja tugga på dem allt för mycket. Det finns typ två sätt att äta dem; skär bort fruktköttet och ät det, eller tugga bort så mycket som möjligt av fruktköttet utan att snaska allt för mycket på den bittra nöten. Hubby läste på internet att nötterna kan rostas, och då får de tydligen lite hallucinogena egenskaper. Men allt som står på internet är ju inte sant, så ingen risk att vi börjar testa nåt sånt. 😉

 



Rambutan i sitt skal

"Öppnad" rambutan.

Frukterna utan skal. Nöten i mitten är ungefär dubbelt så stor som en mandel, vilket är cirka halva frukten.

Vi har tidigare ätit inlagd litchi, men den färska rambutansmaken är nog aningen godare! Synd bara att fruktköttet ska sitta så bra fast i nöten. Vi kommer att peta fruktkött från tänderna ett par dagar efter det här.... Men gott var det! 😁 Och som hubby sa; han är litchi underlig.. 😃

Från en lägenhet till ett hem







Kokböckerna har hittat till köket! 😃

 

Förra fredagen anlände våra möbler och andra saker som utgör vårt hushåll! Det är 2 månader nästan på dagen från det att Victor Ek-gubbarna var och packade ihop så gott som alla våra ägodelar. Det har varit stunder (speciellt i P.H. Mosaic, men även här) då det känts som att vi bor i något som endast kan kallas en lägenhet, inte ett hem. Och då var förra lägenheten möblerad. När vi fick sängen på plats och lite bättre köksutrustning började den här lägenheten kännas lite mer som vårt blivande hem, men vi har saknat våra egna möbler och fram för allt soffan. Misstänkte att vi sku "bo" i soffan nu efter att den anlände, men blev TV i sovrummet istället för vardagsrummet, så har inte blivit så mycket soffpotatisleverne ännu i varje fall. Kan ju också ha nåt att göra med att grannarna i huset bredvid har full insyn till soffan, så känns lite väl utsatt för att vara behagligt i längden. Trodde dock aldrig att den dagen sku komma som jag frivilligt går med på att ha TV:n i sovrummet, men där är den nu...

 

Hemnes (IKEA) på plats i sovrummet bredvid TV:n

 

Vi väntade på att den lokala flyttfirman sku ta kontakt, och meddela att vårt flyttlass är på kommande, men vi vågade inte tro på det förrän bilen stod på gården och lådorna, möblerna och allt annat började bäras upp. Kanske lite pessimistiskt? Känns mer som realistiskt i det här landet. Före de meddelade att containern anlänt gav vi inte möblerna så mycket tankar, förutom soffan som endast ryms på ett sätt och i ett rum. Då vi fick meddelandet om att containern anlänt till Panaman började vi tillsammans funderat lite över hur alla möblerna ska placeras, och vilka lådor som ska till vilket rum. I brist på annat att göra (man kan bara tvätta golven 2-3 ggr per vecka utan att det börjar kännas överdrivet...) spenderade jag en del av mina dagar den efterföljande veckan med att mäta upp de olika rummen och "placerade" våra möbler fram och tillbaka för att se hur det sku fungera. Misstänker att hubby hann tröttna på min entusiasm några gånger.

Så här mycket lådor hade vi i köket i ett skede.

 

När de äntligen meddelade att de kommit så långt i förtullningen att de började planera själva leveransen av containerinnehållet blev den stora frågan; vilka lådor ska vi öppna själva? Vilka ska Canal Movers (lokala Victor Ek) öppna? Vilket rum ska de olika lådorna sättas i? Och fram för allt - hur ska vi ha rum med alla våra saker? Blev en hel del random saker nerpackat då i slutet av maj... Vi valde således att packa upp alla lådor själva, men de större möblera fick CM ta fram ur sina skyddsförpackningar. Skönt att i lugn och ro (nästan) gå igenom och diska/tvätta innan sakerna sattes i skåp eller lådor. Synd bara att gasen fortfarande är borta, annars sku vi ha klädrummet och skåpen fyllda med rena kläder redan. Lär vara flera lägenheter som har läckage i sina gasledningar/ventiler - inne i lägenheterna alltså. Lika så bra att de fixar det nu, så det inte sker någon större olycka i framtiden. Måste däremot tillstå att en varm dusch sku vara ganska så underbart...

Första bokhyllan blev ihopskruvad i sovrummet på onsdagen.

 

En sista minuten-stress/ångest lyckades vi också få med. Dagen före möblerna och lådorna sku anlända meddelade vår hyresvärd att bostadsbolaget planerat in underhållsreparation av hissarna i alla husen i komplexet, från fredag till söndag. För att göra den historien kort, så kontaktade CM-kontaktpersonen bostadsbolaget och det visade sig att vårt hus hade inplanerad service till lördagen, inte till fredagen vilket det stod på pdf:en som de skickat ut. Så jo, vi fick våra grejer på fredagen, precis som planerat! Tur det, annars sku vi säkert ha betydligt mindre uppackat i det här skedet. Som det syns på bilderna har en del av sakerna redan hittat en (troligen) tillfällig plats. Tar nog ett tag ännu innan allt är på sin "rätta plats", men en bra början är det. Lönade sig nog att fundera lite extra på placeringen av möblerna före de var inburna, och hubby får ju faktiskt sätta ihop de flesta isärskruvade möblerna själv, med lite hjälp av mig, precis som han ville. Att göra det själv bidrar till känslan av att det här är vårt hem, våra möbler och vårt liv. Vi har definitivt en släng av "kan-det-själv!"-syndromet på gång här också, precis som i Finland...


Största bokhyllan är ihopskruvad igen i "arbetsrummet/biblioteket".

 

Idag skruvade hubby (och jag) ihop den största av de tre bokhyllorna vi har, och den plus en av de mindre (likadan som den i sovrummet) kommer alltså att bli i arbetsrummet/biblioteket. I varje fall för tillfället, eftersom det finns begränsat med passliga väggar i lägenheten. Vi ska kanske skruva ihop den tredje och sista bokhyllan ännu idag, och så får jag börja fylla hyllorna med hubbys historieböcker. Är ju lättare att sortera dem om man har färdig hyllplats, och tror inte vi orkar börja flytta dem fram och tillbaka allt för mycket. Gästrummet ser liknande ut som då Canal Movers dumpat alla lådor och grejer där i fredags. Sängstommen måste nämligen limmas (för att vi med gott samvete ska våga låta någon vuxen sova i den), men det visste vi redan före stommen plockades i bitar och packades ner. En IKEA-säng tål nog en del stryk, men lite extra trälim skadar inte för att garantera att ingen vaknar halvt på golvet/i sängstommen mitt i natten. Det finns betydligt trevligare sätt att vakna upp här i Panama. 😉



Gästrummet är alltså lite på hälft ännu...

 

Så längre än det här har vi inte kommit ännu. Känns bra att ha fått in det mesta i köksskåpen/på hyllorna, några tavlor och dekorationer framplockade, ett par bokhyllor ihopskruvade och några möbler flyttade, för även om det är ett bra tag innan allt är på plats så börjar det definitivt se ut - och framförallt kännas - som vårt hem. Nästan heimane i skick alltså. 😉