Hemgjord "pesto"

En av fördelarna med värme och sol på balkongen är att också basilikan växer så det knakar. Den behövde lite beskäras här om dagen, och då ville jag använda bladen till något gotta. Gjorde därför en "pesto"-sås, men utan de dyrbara pinjenötter, vilket är en av basingredienserna i en traditionell pesto. Vi köpte en frö-nöt-tranbärsblandning senaste gång vi var till PriceSmart, så jag tog och plockade åt sidan lite pumpafrön och cashewnötter att sätta med i peston istället. Eftersom vi älskar vitlök blev det 3 medelstora klyftor i den här versionen, men de är enkla att lämna bort ifall man inte önskar en så stark vitlökssmak i sin pesto. Smaken blir mer balanserad efter redan ett dygn i kylskåpet, så ingen risk att den här peston kommer att gå hädan!

Receptet

4 nävar basilikablad. Mängden blad motsvarade ungefär en kruka, men beroende på smaken kan det behövas mer/mindre blad i förhållande till oljan, frö-nöt-mjölet och parmesanosten.

3 vitlöksklyftor, skivade i 3 - 4 bitar per klyfta och sedan mortlade.

2,5 dl majsolja. Det torde gå med vilken matolja som helst, men vi har bara majsolja - och kokosfett - hemma för tillfället. 2,5 dl är en ungefärlig mängd eftersom jag gick efter konsistens och inte måtten, men den totala mängden basilika, vitlök och olja blev ganska jämnt 3 dl.

1 dl pumpafrö-cashewnöt-blandning. Mortlade samt silade fröna och nötterna så att den slutgiltiga konsistensen påminde om mjöl eller parmesanpulvret.

1 dl parmesanost, färdigt i "pulverform". Osten var köpt färdigt i pulverform, eftersom utbudet på parmesanost här är betydligt mindre än i Finland/Europa, och ostpriserna över lag är ordentligt högre.

Mortlade först 1 dl cashewnötter, sedan 1 dl pumpafrön och blandade ihop dem. För att få bort de största bitarna silade jag blandningen och satte 1 dl av det finaste åt sidan. Sedan skalade och mortlade jag vitlöken och satte med basilikan en liten näve åt gången i morteln med vitlöken. Oljan satte jag med i några omgångar för att inte få en allt för svag basilikasmak, och när jag var nöjd med konsistensen - och smaken - hällde jag den lättflytande olje-basilika-vitlöksblandningen i en literkanna (främst för att få fram mängden). Dessutom var det lättare att röra om i den än en morteln, och med tanke på de resterande ingredienserna var det lättare att sätta alltihopa i en annan skål - eller som jag gjorde - i en kanna. Sedan hällde jag pumpafrö-cashewnötblandningen och parmesanosten i kannan, och blandade ihop allt. Konsistensen var bra, annars hade jag satt med lite mera parmesanost/olja. Till sist saltade och pepprade jag blandningen, smakade av och hällde i en ren glasburk med lufttätt lock. Så var den här peston klar att sätta på spagettin!

Burken förvarar vi i kylen (så länge den varar) för det finns en ganska stor risk att peston kommer att försvinna ganska fort. I burken ser peston ut att vara ganska olivgrön, men väl på maten blir färgen klargrön och de små basilikabitarna som finns kvar skiner igenom då de fastnar på maten. Genom att variera mängden olja och frö-nöt-mjölet/parmesanosten kan man enkelt få mer eller mindre trögflytande pesto, helt hur man själv vill ha den. Vill man dessutom ha en finare/jämnare konsistens är det bara att sätta alltihopa i en matberedare/blender, men jag ville ha lite större basilikabitar för att man ska kunna se att det verkligen är en hemlagad pesto. Smaken blir ju nog ganska samma oberoende, bara mängden kroppsligt arbete som är större om man gör peston endast för hand i en mortel. 😉

En liten parentes: 

Bladen på våra basilikor är inte direkt i samma klass som de man köper i butiken (inte ens här i butiken), och smaken är betydligt starkare, speciellt det lilla "kryddiga" som varken jag eller Tobias kan minnas att vi smakat i de finska basilikorna. Därför upprepar jag mig gärna; smaka av innan du sätter hela 2,5 dl med olja, så att det inte blir för svag basilikasmak i peston. På bilden nedan syns de fyra översta bladparen i jämförelse med en snusburk med en diameter på ca 7 cm. Halva plantan är kvar i planteringslådan, bredvid tomatplantan. Det har fungerat skrämmande bra att ha en tomatplanta och fyra små basilikaplantor i samma låda - alla fem verkar trivas riktigt bra så länge de får vatten.