Glada Vappen! 🎈🎊🎉🍩

Här blir det rester från igår (höna) och en bit färsk, smörstekt, hemodlad ananas till efterrätt senare ikväll. Ingen skumppa eller annat Valborgsmässofirande över lag här, men ryktet går att ley seca dvs alkoholförbudet ska hävas från och med imorgon, 1. maj. Inte för att det berör oss allt för mycket, men kanske det blir lite mindre marrande och knorrande på de sociala medierna bland de här i landet som haft svårt att acceptera myndigheternas beslut. (Läs med valfri usa-dialekt: "IT'S MY FREEDOM!!!!" typ.) Så ja, man har fått söka lite extra för att hitta relevant information om situationen här i Panama då man kollar i de grupper vi har här på de sociala plattformerna, eftersom närmare 80% av inläggen handlar om hur de panamesiska myndigheterna inte alls gör saker och ting lika bra som där hemma i USA, där myndigheterna och framför allt presidenten inte alls tummar på de mänskliga rättigheterna. Kanske det inte kommer som en överraskning av största delen av de som "skrikit" högst är samma som samtidigt ropar att hela coronakrisen är ett skådesspel organiserat av bland annat WHO, Bill Gates och att det inte är värre att få Covid-19 än att få en vanlig influensa... Men det var ju inte det jag sku skriva om idag... -.-

Omstart!

Samma som vanligt men ändå inte

Livet här i Panama Pacifico går sin stilla gång, och regnperioden är äntigen här. Vi sitter snällt hemma 24/7 och försöker hålla de flesta av de rutiner vi haft före det här hela började. Vanlig väckning och frukost, sedan jobbar Tobias eller sitter i möten medan jag växer fast i mitt hörn i soffan, lite mer för varje dag. Skämt å sido, men det är svårt att få in några längre promenader då man inte är tillåten att lämna huset. Däremot delar vi ganska bra på hushållsysslorna, och vissa lördagar har vi spenderat med att sitta och spela datorspel. Så det känns inte som att det är så stor skillnad i hur dagarna ser ut här, egentligen. Vi är båda tacksamma över att vi är så pass introverta att vi inte klättrat kring väggarna allt för mycket över att måsta sitta inne under den här tiden, och att vi båda kan ta och får ha egen tid då det behövs istället för att gå varandra på nerverna. För visst är det annorlunda att vara så här mycket tillsammans, dygnet runt, jämfört med då Tobias varit på kontoret eller på arbetsresa i ett-par-tre veckor på rakan!