Några veckor komprimerade i ett inlägg

Ifall det här inlägget verkar lite fragmenterat så finns det en gansla logisk förklaring: det är skrivet lite här och lite där, ett par meningar åt gången. Jag har inte riktigt gett mig tid att sitta och plita ner ett ordentligt blogginlägg de få "lediga" stunder jag haft den senaste månaden, och Liam verkar ha en övermänsklig förmåga att känna på sig när jag sitter och skriver och bestämmer sig då för att vakna på värsta möjliga humör - tills man tar upp honom och han börjar le sitt tandlösa leende.

För snart en månad var det alltså den årliga karnevalen, men alla festligheter (parader och dygnet-runt-fester) var såklart inhiberade på grund av rådande omständigheter. I varje fall de officiella, för vägarna in mot landet var ganska packade med bilar redan fredagen före karnevalen, och ställvis lär det ha stått stilla i timmar. Vi var hemma (var annars?) som vanligt, och eftersom det var 2 nationella lediga dagar passade Tobias på att ta ut några lediga dagar så att han var ledig hela veckan. Kan säga att det var ganska så trevligt med vuxet sällskap hela dagarna istället för endast Liams.... Vi lyckades ta oss ut och gå alla kvällar den veckan (förutom på veckoslutet då det fortfarande är utegångsförbud, även om vi inte är helt säkra på att det gäller om man endast rör sig inom området), och även ett par morgonpromenader blev det då Liam vägrade somna om före klockan 07. Luften är lite svalare på morgonen, och Liam verkar sova lite bättre tupplurar efter en ordentlig promenad på förmiddagen. Eller så inte. Vi verkar inte kunna hitta det rätta receptet för att få honom att sova alla gånger fast han är trött.

På tal om Liam så har han nu sovit lite bättre de flesta dagarna, upp till 1-2 timmar per tupplur. Nätterna är ännu som rysk rulett, och det är ingen skillnad på vad vi gör - resultatet är omöjligt att förespå. Efter att Tobias flyttade om i sovrummet (mitt önskemål) har Liams säng flyttat längre bort från vår, och vissa nätter verkar han sova lugnare. Andra nätter vaknar han med 1 - 1½ timmes mellanrum hela natten... Inte direkt högkvalitetssömn för oss de nätterna, och det känns nog. De senaste två nätterna har han faktiskt sovit nästan 8 timmar utan att vakna emellanåt! Så nu väntar vi på nästa "vakna-med-en-timmes-mellanrum"-natt... Skönt har det nog varit att kunna sova mer än 3 timmar på rakan! Att han somnar först närmare halv tio verkar ha en avgörande inverkan för att han ska sova till halv 6, eller det är vår tippning efter två sådana nätter på rakan. Några bilder från en av våra morgonpromenader här nedanför....

Blommor och grönt intresserar herrn en hel del (trots den bortvända blicken på bilden).

Vi har också byggt lite mera fruktpuré åt Liam - den här gången några olika sorter för variation.

Utöver småbarnslivet, promenader, matbygge, kolibrimatande, en vaccinationsrunda och inte direkt så mycket egentid alls har vi det riktigt bra. Förra veckoslutet togs äntligen det totala utegångsförbudet bort, och vi var ute och gick både lördag och söndag kväll alla tre. Vissa kvällar somnar Liam i vagnen, andra kvällar sitter han och skrattar åt vad det nu är han skrattar åt. Han har också börjat försöka sitta själv mera nu, till och med utan att använda händerna som stöd under några sekunder åt gången. Nästa vecka har vi läkartid, så då får vi se vad läkaren tycker och tänker om hans framsteg. 

För oss är det i alla fall ingen panik om han inte tänker krypa ännu på ett tag, och inte är vi oroliga heller över att han inte upprepar ma-ma eller pa-pa eller da-da. Man blir ju helt skogstokig av att försöka googla fram vad han "borde kunna" redan, så vi låter honom utvecklas i den takt han utvecklas - men visst försöker vi uppmuntra honom till att krypa och babbla och ta skeden i egen hand och så vidare. Dessutom har vi inte ännu barnsäkrat hela nedrevåningen och trappan, så bara bra om han ännu nöjer sig med att rulla hit och dit och backa in sig under köksbordet och diverse andra hörn han hittar...

Liam har äntligen fått testa på de lokala bananerna: bananitos dvs små bananer (även om banan är guineo på den lokala spanskan). Det är en av de första råa frukterna han fått äta, och det verkade gå ner riktigt bra! Klart det, för de här små bananerna smakar så som bananer ska smaka, inte som de stora. Definitivt inte heller som bananer i Finland, så det kan hända att det försvann några innan Liam fick dem.... Jepp, det här är enda söta bananerna som Tobias och jag frivilligt äter.

Någon är definitivt en linslus. Så fort telefonen/kameran kommer fram så ska det största möjliga flinet på! Han älskar också fortfarande att äta på våra telefoner och kontrollen till TV:n, så ibland får man vara lite på sin vakt, för han har flinka fingrar när det behövs!

Två av våra tre ananassmåttingar (de yttre krukorna).

Häromkvällen var det gräsbrand utanför bostadsområdet. Inga skadade vad vi hört, och branden var under kontroll - i alla fall var det många enheter på plats i andra ändan av branden. Vi passade också på att ta familjefoto förra veckan, eftersom vi a) inte har så många sådana foton och b) behövde ett för en kort skrift till Replots Byablad. Texten ska publiceras i nästa upplaga och handlar om vårt liv här i Panama, främst nu under pandemin. Det var riktigt roligt att skriva, men få se om övriga läsare uppskattar texten.... Det kan ju vara lite provoserande att skriva om hur vi anpassat oss till våra strikta restriktioner när folk i Finland känner sig inspärrade av betydligt mildare ingrepp från staten.

I det stora hela är det väl ungefär det här vi sysslat med - ja, förutom att jag fick fly fältet för en natt sista lördagen i februari, då Tobias bokat en hotellnatt åt mig vid Westin Playa Bonita som födelsedagsgåva medan han och Liam var hemma på tumis. Tror jag tar och försöker sätta det som ett separat inlägg lite senare, för det hände inte så mycket för min del, och mina "bisar" klarade sig riktigt bra på tumanhand. Däremot blev det en hel del bilder! Så att sådant. Nu vaknade bebin, och blogginlägget börjar vara klart, så dags att avsluta!

Lokala träfigurer! Souvenirbutiken på hotellet var öppen....