Semesterminnen från Finland

På söndagen är det en vecka sedan vi kom hem efter semestern. Vi har återgått till vardagen (mer eller mindre i samma spår som före Finlandsresan) med balkongskötsel, diskning för hand, matlagning, regnperiod, middag i sängen och så vidare bortåt. Den första semesterveckan behandlades i förra inlägget som handlade om semestern, så nu blir det då resten av resan i ord och bild.

Hemma igen

Så var vi då hemma i Panama igen efter nästan 5 veckors semester hemma i Finland. Känns skönt att vara här igen, men visst saknar vi Finland fortfarande. Hemma bra men hemhemma bäst! Allting verkar vara sig likt här i Woodlands, och för tillfället åskar och regnar det här, så den panamanska regnperioden är också som den brukar vara. Tobias är på jobb igen och jag har hunnit tömma kappsäckarna, vika in det mesta i skåpen och torktumlaren snurrar med det lilla som behövde tvättas efter resan. Det är nog första gången som jag kunnat vika in kläderna från reseväskorna direkt i skåpet efter semesterresan. Bra med "hotell" som har tvättservice! 😉 Tror att vi "tankat" finländska vyer för ett år framöver nu, när till och med sådana objekt som björkdungar och tallskog fastnat på bild!

Semesteruppdatering!

Hälsningar från ett (någorlunda) somrigt Finland! Tiden går fort som vanligt, och trots att vi inte har jättestressigt är det hela tiden något på gång. Känns ju faktiskt som om vi nästan har semester!

Reseförberedelser

Här i landet skrivs hyreskontrakt ett år i taget, och därför ville vi ha det gjort innan vi åker, eftersom det nuvarande kontraktet går ut den sista juni. Vi åkte därför in till Albrook Mall på måndagen för skriva på ett nytt kontrakt med våra hyresvärdar. När vi körde över Puente de las Americas fick vi dessutom se ett stort containerfartyg bli inbogserat mot Miraflores-slussarna. Just fartyg av den storleken kan vi se från lägenheten, så det berättar ju en del om storleken. Ett par bilder blev det till och med, med Amador i bakgrunden.

Så var det juni månad

Tydligen har de senaste veckorna gått lika snabbt som de övriga hittills, och nu har vi snart varit i Panama ett helt år. Konstigt. Det känns inte så länge, men när man ser nytagna bilder på mina syskonbarn och andras småttingar känner man nästan inte igen dem längre, så pass mycket har de vuxit. Här har vi också vuxit lite, mest kanske på bredden men också lite som människor och personer. Trots att vi inte behärskar det spanska språket ännu så har vi i alla fall lärt oss en del nya ord och framför allt har vi lärt oss mer om landet och om folket. Förra fredagen hade Tobias enhet grillning på kontoret och då lärde vi oss bland annat att en stor del av de lokala anställda gillar finsk ärtsoppa. 😉 Ärtsoppan kokade jag som förrätt, dvs så att det sku finnas nåt att äta medan köttet, korven och broilerspetten grillades. Till det serverades Robertas Caipirumba och ljust bröd, så varken rågbröd, hackad lök eller Turun Sinappi blev det. Kanske jag vågar mig på rågbrödsbakande i något skede, då det ju faktiskt finns rågmjöl i vår lokala Riba Smith ibland. 😏Fredagens soppa blev inte den bästa ärtsoppan jag kokat här i Panama, men helt klart ätbart. Det är lite utmanande att fyrdubblera ett recept som man inte ens har nerskrivet... Det blev i alla fall inte ärtsoppa i en vecka för oss då det inte ens fyllde en muminmugg när vi skrapade ut det sista ur kastrullen här hemma.