Det "nya normala" tar form

De senaste veckorna har vi haft lite mindre strikta restriktioner här i Panama, och för tillfället gäller endast utegångsförbud kl 23 - 05 (måndag till lördag) och totalt utegångsförbud på söndagar (för alla som inte har en "salvoconducto" dvs ett "frikort" för att i princip röra sig utomhus när de vill). Två-timmars-begränsningen slopades 24 augusti, och 14 september slutade könsindelningen av dagarna att gälla. Samtidigt har en del icke-livsviktiga butiker fått öppna, och byggnadsbranschen har börjat fungera igen i viss mån. Den 12 oktober borde Tocumen internationella flygfält öppna för mer än endast genomresa (eller för medborgare/de med uppehållstillstånd/residens/lagligt lov att komma in i landet), men där är det lite oklarheter ännu. 

En snabb titt ut ur vår lilla bubbla

De två senaste månaderna har vi levt lite som i en egen liten bubbla, nästan oberörda av det som händer runt oss. Inte för att vi kunnat lämna huset heller mer än för läkarbesök och en eller annan promenad på egen hand, men vi har haft lite annat i tankarna.. Tobias har fortsättningsvis skött om alla inköp och butiksbesök, och så har han varit till MBE och tagit ut alla paket som kommit från Amazon, varifrån vi beställt en hel del nu när alla butiker är antingen stängda eller för långt borta för att en av oss sku ha hunnit dit under sin 2h långa utevistelse. Restriktionerna inom provinserna Panamá och Panamá Oeste (dit vi hör) har alltså inte ändrats sedan 7 juni, men från och med måndagen den 24 augusti verkar det börja öppnas upp igen lite, om allt går som planerat alltså.

Hospital Paitilla. I barackerna till höger sker en del av Covid-19-testerna i Panama City.

Inga lättnader på utegångsförbudet...

Efter nästan 6 dygn med lättare restriktioner (1 - 6 juni) är vi alltså fortfarande under "totalt utegångsförbud" här i Panama Oeste (Västra Panama) och Panamá (provinsen dit Panama City hör). I praktiken betyder det att vi har max 6h var per vecka att vara ute (Tobias mellan 4 och 5,5 timmar beroende på hur de gör med lördagarna då utegångsförbudet börjar tidigare och han tappar en halvtimme), och fortfarande på våra utsatta dagar (kvinnor och karlar på olika dagar) och tider beroende på slutsiffran i cédulan/passet. I klartext betyder det alltså att vi inte kunnat vara ute samtidigt - (förutom då vi åker till läkaren för att kolla att allt är ok med Bebidjuret och hem igen) sedan första veckan i juni, och före det var den sista mars, dvs en enda dag mellan två veckors hemkarantän efter att Tobias kom hem från Ecuador och dagen före dags- och tidsbegränsningarna trädde i kraft den första april. Tyvärr kommer det här inlägget alltså inte att måla ut en solig och "allt-är-superbra"-bild av vår tillvaro här för stunden, men vi är båda friska och vi lider ingen direkt nöd. Det handlar främst om lite frustrationer och orosmoln som lyckats få fäste en sådan här måndgasmorgon i ett Panama som sakta men säkert börjar befinna sig i ett snart ohanterligt kaos...

Kryddbygge: hemtorkade grönpeppar

Det bästa med Panama måste nästan vara tillgången till vissa speciella kryddor och örter, och grönpeppar ligger nu ganska så högt uppe på listan av kryddor som vi kommer att sakna den dagen vi inte längre har tillgång till färska sådana. Grönpepparn här kommer alltså inte i en liten burk, färdigt torkade och enkla att mosa med i valfri gräddsås, utan den finns i grönsaksavdelningen i små nätta 100gs förpackningar, färsk och ännu på stjälken. Största utmaningen är att de inte finns tillgänglig året om, så då vi råkar se av dem brukar det bli dags för torkning av peppar på enklaste möjliga vis: kökshanduk på köksbordet så nära en AC-enhet som möjligt!

Vädret

Nu kan ni följa med vädret osv. 💁 (Luftkvalitetsmätaren är tills vidare placerad i soffan, men torde fås utomhus inkommande helg...)

Uppdatering: Luftkvalitetsmätare är nu proffsigt installerad utomhus, tillsammans med en söt liten installationsgecko. 🦎