Patacones - första försöket

Vi har under de senaste veckorna sett och själva också ätit patacones till maten ett par gånger. Faktiskt båda gångerna som vi ätit dem har det varit till friterad fisk, men patacones hör till de obligatoriska panamanska sidorätterna tillsammans med pommes frites/franskisar, sallad, ris och friterad yuca. Så vad är patacones egentligen?

Patacones är friterad kokbanan. Rätten har flera andra namn beroende på var i världen du befinner dig, men i Panama och de omkringliggande spansktalande länderna kallas den patacones. Kokbananen är som namnet säger en banan, men till skillnad från den "vanliga" bananen blir den godast som tillredd. Sökte en kort stund på internätet för att hitta recept, och det fanns nog en hel del. De flesta var i varje fall väldigt enkla; skala, skär i bitar, fritera, platta ut, låt svalna och fritera på nytt. Servera direkt med önskat tilltugg, men passar bäst med saltig mat.

Vi hade alltså rester, både tilapiasåsen och gårdagens burgundigryta, och de fungerade riktigt fint ihop, konstigt nog. Så nu när vi är mätta och belåtna kan vi mysa i soffan till lite Antony Bourdain ute och på i stora  världen - på Netflix. Fredagsmys på hög nivå, och blir kanske popcorn ännu sen senare ikväll något tag. Ha en trevlig helg gott folk!

 

 

 

En gång friterad kokbanan. Använde en vanlig glasburk för att trycka ut dem.

 

 

 

  

 

Friterad en andra gång, serverad med burgundigryta t.v. och tilapia-kokossås t.h. Burp!

 

Vägen hem en fredag eftermiddag

Varmt. Svettigt. Men tack och lov så var det endast 74% luftfuktighet och sorts varmsluftbris. Värre svettutbrott har man haft iaf. 😉

Utsikten kan man ju inte klaga på heller.

Det där är utsikten förbi flygfältet mot bergen.


Yay! Mitt första inlägg! 😛

/T

Fredagsfiilis på kontoret

På WPA-kontoret ordnar de tydligen nästan alltid nåt lite extra på fredagarna, och på midsommaraftonen (vanlig arbetsdag här) blev det någon form av liten bbq på eftermiddagen för de anställda. Första fredagen vi var här var det glass & Bingo i konferensrummet, följande bowling i Albrook Mall. HR gillar verkligen att krydda till fredag eftermiddag kl15 framåt. Undrar hur många företag i Finland som ordnar liknande för sin personal. Onödigt kanske att säga att hubby inte varit direkt eld och lågor över att i framtiden måsta delta. Den här veckan verkar det inte bli något extra, eller i varje fall har det inte kommit några email om det som tidigare veckor. Tur nog fungerar hubbys arbetsmail igen, så han får veta vad som händer på kontoret även om han inte ännu jobbar. Alltid bra att få veta hur arbetsmiljön är före man kastas in i den, i synnerhet nu som kulturen är lite annorlunda än på en typisk finsk arbetsplats.

Till sist lite vyer från omgivningen bakom kontoret. Stora gräsplaner, ett flygfält och tillhörande byggnader. I samma kvarter finns en hel del liknande kontors- och företagsbyggnader, och en massa tomma parkeringsplatser. Känns alltid lite spökligt att gå bakvägen mellan kontoret och Riba Smith. Enda som avslöjar att det är en levande plats är klippta gräsmattor, en och annan förbikörande bil och random propellerplan som rullar på start/landningsbanan. Forte Kobbe har fortfarande ett eget, fungerande flygfält, väldigt praktiskt om man ska flyga kortare avstånd. Kanske hubby får testa på dessa "kråkor" någon gång i framtiden om han ska på kortare arbetsresor... 😉
 

Kokos-grönsaksgryta med tilapia och ris

Dagens middag; tilapia (vit fisk) i sås med kokosmjölk, ingefära, vitlök, gullök, majs, sweet & sour sås (går säkert att ersätta med lite socker), limesaft, chilipaprika (hel), chilisås, äkta saffran, svartpeppar och såklart salt. Som tilltugg blev det vanligt ris, kokat i vatten som vanligt.
Receptet finns under bilden.

 

 

RECEPTET

Ungefärliga mängder (igen, sysslar ju inte med mått ännu heller)

 

4 msk hackad ingefära, ca 4cm lång bit

2 hela vitlökar, klyftorna delade i bitar på längden

1 gul lök, hackad grovt

2 kolvar färsk majs, kornen avskurna

1 paket (en mininypa) saffran (hade inte gurkmeja som ger samma färg men är betydligt billigare)

1 tsk chilisås version starkare

5 msk sweet & sour färdig sås (ungefär, var det sista i den flaskan)

1 tsk malen svartpeppar

1 lime, saften av den alltså
1 hel chilipaprika, skär man sönder den blir det betydligt starkare chilismak...

1 msk himalayasalt, eller enligt smak

1 burk kokosmjölk (typ 4dl) plus halva burken med vatten

4 filéer tilapia, tinade (finns ingen färsk fisk i vår lokala Riba Smith tyvärr) och skurna i stora bitar, typ 1 filé blev 5 - 6 bitar

 

Jag stekte upp alla grönsaker och kryddor först (var försiktig med saltet!), sedan hällde jag i kokosmjölken och vattnet. Satte igång riskokningen i det skedet. Lät kokos-grönsaksblandningen puttra på svag värme tills riset var klart, smakade av (sweet & sour-såsen blev tillsatt i det här skedet, lite mera salt osv), och satte i fiskbitarna. Kokade fisken i såsen i ca 10 minuter, men huvudsaken är ju att fisken blir färdig utan att koka sönder. Servera med riset och eventuell sallad om du orkat laga en sådan, vi orkade inte). Satte en liten nypa torkad persilja med vitlökspulver på riset istället. 😉

 

Albrook Mall - vi överlevde!

Vi överlevde alltså ett besök till Albrook Mall! Varmt, svettigt, mycket folk, många matställen, många butiker. För många butiker... Enda direkt givande butiken för oss båda var Arrocha, som har typ allt plus eget apotek. Köpte oss en stekpanna helt i stål (inget teflon här, tack), fyra knivar (inte bästa möjliga, men bättre än de som finns i vår nuvarande lägenhet, så nu kan vi äntligen kanske börja njuta av matlagningen!), en hårborste åt wifey och en hårklippare åt hubby (som börjat klaga över att håret hans är för långt igen), och kunde konstatera att vi kommer att behöva besöka den butiken igen, senast när vi ska flytta till Woodlands. Bra utbud på kärl, bestick, köksapparater osv, och inte helt omöjliga prisklasser. Dvs man får vad man betalar för, och finns något för varje budget. Påminner om en välsorterad supermarket i nästan vilket land som helst. Fick till och med uppleva ett strömavbrott medan vi var inne i butiken, men de hade egna generatorer, så blev ett kortvarigt sådant. En stor del av Albrook Mall var däremot mörkt ännu en halvtimme senare, och en del butiker hade helt kallt stängt tills strömmen kom tillbaks. (När vi kom tillbaks till lägenheten så hittade hubby information i en grupp för expats i Panama som menade att det var ett ganska så stort strömavbrott som berörde stora delar av Panama City, inte bara Albrook Mall.) 

Vi gick runt några timmar i köpcentret, och kollade då också såklart in ställen att äta på. Det finns alltså allt från smörgåsar till hamburgare och sushi. En hel del glassbarer och smoothieställen finns det också. Vi  fastnade till sist för ett litet mexikanskt ställe som heter Chihuahua. Beställde (tydligen) panerad fiskfilé med sås, sallad och patacones, dvs friterade kokbananer. Vi drack vatten till, och slutsumman landade på $28 inklusive dricks. De räknar alltså inte med dem i slutsumman, så man får väl ge vad man tycker, typ? Riktigt gott! Servitrisen gav oss i alla fall ett litet leende när vi betalade, annars var det nog mest likgiltighet hon utstrålade. Lugnt ställe och luften rörde sig faktiskt lite där vi satt. Gott med mat och portionerna var ganska passliga för en medellätt lunch. Som sagt var fisken panerad, men måste ju testas om vanlig mat är ätbart, så det där med "glutenfri" sku gå att skippa. De har inte direkt koll på allergener i det här landet, bara att acceptera. Efter Albrook Mall var vi ännu in via Riba Smith, där vi köpte lite grönsaker, lite kött och en ananas. Och fiskfileér! Tilapia, tydligen. 😁 Ska se om vi lyckas få kronan av ananasen att börja växa. Ananasen kostade btw $1,40/kg. Ei paha. Abborren beundrar ananaskronan på bilden nedan.

 

Det där med pengar är över lag ett kapitel för sig. Tycker att alla dollarsedlar ser likadana ut, och för övrigt påminner de mest om monopolpengar. Att betala med kort är att utmana ödet i ett land där telefon/bankförbindelserna fungerar ibland. Men att få ut kontanter kan också vara lite svårt.  Försökte idag ta ut lite pengar från bankomaten i RS och före det i en i Albrook Mall, men tydligen är det mer eller mindre rysk rulett, för idag funkade inte mitt över huvud taget. Härligt. Tur att vi är två och att hubbys kort fungerade. Måste väl testa på nytt någon dag snart och om inte annat kontakta banken där hemma - bara de nu får serviceavbrottet avklarat först! Vi har alltså inte ännu skaffat bil, inte ens hyrt en, så det har varit uber-taxi som gällt hittills. Funkar relativt bra här, i varje fall om man inte förväntar sig att chaufförerna ska kunna engelska. I princip funkar väl det mesta riktigt bra här så länge man har den inställningen. 😉

Till sist en liten bild av oss glada shoppare i väntan på att strömmen sku komma tillbaks till butikerna och matställena i Albrook Mall. Har inte velat ta foton när vi åkt med taxin eller stått i stora människohav ännu, men kanske det blir mer av det ännu något tag.

 

Om att söka lägenhet

Ett litet orosmoln på vår annars ganska så molniga (väderleksrelaterat) himmel här i Panama var lägenhetsjakten. Med vetskapen om att WPA ordnade tak över huvudet för max 30 dagar, betydde det att vi redan innan vi åkte kollade in diverse lägenheter och rad/parhus. Vi insåg redan då att det kanske sku bli utmanande att hitta något med så kort varsel som 2-3 veckor. Speciellt då de inte alltid tar bort lägenheterna även om de är uthyrda. Bilderna från lägenheterna har också varit av lite annan kvalitet än de i Finland, och vinklarna på fotografierna har lämnat en hel del att önska. Efter mycket funderande beslöt vi alltså att inte hyra egnahemshus i det här skedet, i och med att hela Panama Pacifico-området ännu är obekant och att bo i en så kallad "gated community" känns betydligt säkrare. Speciellt då hubby kommer att resa ganska mycket efter att arbetsvisumet kommit (hoppas och tror på det). En och en halv vecka ensam i ett stort hus kan bli lite väl påfrestande, till och med för mig. Även om vi hittat ett bra hus med en stor trädgård är det inte lika viktigt som att vi båda ska kunna sova tryggt och rofyllt på natten.

När vi först anlände var det ganska mycket pappersarbete, dvs fylla i visumansökningar osv, så först i slutet av andra veckan började vi kolla på lägenheter på allvar. Vi skickade meddelande via encuentra24 till 3 mäklare på 4 lägenheter i storleksklassen 3 sovrum, så den minsta var kring 127m2 och den största var väl 132m2. Så hur många svar kom det på vårt engelsk meddelande? Svar; Ett. Ett andra svar av en annan mäklare kom visserligen en halv vecka senare, men det svaret var enbart på spanska och då hade vi redan varit och sett på den första lägenheten som också var den största. Om jag minns rätt...? Jepp, hjärnan är definitivt i semester-läge ännu.

Vi var alltså redan förra veckan och såg på lägenheten i Woodlands, som för övrigt var utsatt samma dag vi kontaktade mäklaren, och kunde konstatera att den var så gott som perfekt - enda direkta utmaningen är ett ganska litet kök och det är dessutom utan diskmaskin. Balkongen är också ganska liten, men tydligen är det helt ok att grilla på den. Vill man vara ute finns det de gemensamma eller sociala utrymmen med en stor pool och ett väl tilltaget grilltak. Bara att meddela vaktmästarna så fixar de fram gasen till grillarna. 😉 Intressant var också att efter att vi meddelade att vi ville se lägenheten så försvann den från internet. Tydligen plockar vissa mäklare i varje fall bort sina objekt när de har en potentiell kund. Verkar i varje fall inte vara hur mycket lägenheter att hyra i det här området. Och de som är bra försvinner tydligen också ganska så fort. Så jo, vi hade verkligen tur i hyreslägenhetsjakten! Första försöket och napp direkt.

Idag var vi nu då med mäklaren och träffade hyresvärden, och hubby skrev under hyreskontraktet. En kopia för visumprocessen behövs också, så kanske det börjar gå framåt på den fronten också nu så småningom. Garantisumman är betald (tror vi, summan har i varje fall försvunnit från vårt panamakonto), och troligen på onsdagen så ska vi träffa hyresvärden igen och försöka flytta över elkontraktet. Vi lär få nycklarna då på samma gång, och efter det är det bara att börja köpa det lilla vi behöver innan containern från Finland anländer (tidigast om 3 veckor, troligen närmare 4 eller 5, beroende på tullen). "Det lilla" är alltså en säng, lakan, dynor, kärl för 2 personer, lite glas, ett par muggar, ett skärbräde, en eller två knivar, en stekpanna, en kastrull och lite annat vi inte kan vara utan i 2-3 veckor. Ajo, internet måste skaffas också, annars springer vi definitivt på väggarna båda två... Så i det stora hela ser det ut som att vi håller på att göra oss hemmastadda i det här landet. Imorgon ska vi utmana ödet och besöka Albrook Mall. Bara att googla, finns en hel del att se på och att köpa där tydligen, så vi hoppas att vi inte tappar bort oss eller varandra där. 😉

KVG som det så fint heter. Woodlands, Panama Pacifico -> Bilder. 

En liten besökare



Vi hade en fjäril på besök här i veckan. Stackarn hade fått lite skador på vingarna, men fladdrade nog på lite efter att jag försiktigt petade på den. Vad gör man inte för att få se de utslagna vingarna..

 



 

Midsommar 2017

Midsommar firas inte i Panama. Det är en helt vanlig dag här, och egentligen är det inte ens sommar nu utan vintern har ju just börjat. Fast de kallar det regnperiod. Sommaren är torrperioden. Inte riktigt som där hemma i Finland. I ett försök att återskapa lite finska vibrationer har vi köpt potatis (och glömde dillen fast det finns i Riba Smith) och kanadensisk sill packad i USA. Lite amerikansk majonnäs, danskt smör och lokal ceviche samt ett par tre olika konserver får agera tillbehör. Blir nog bra det här, potatisarna kokar snart. Till efterrätt har vi sparat ett par plattor Fazers popcornschoklad och köpt lokala jordgubbar samt en flaska chilensk skumppa. Tror vi överlevt den här midsommaren också. Var ju inte någon risk för frostskador i varje fall.

 

Bordet är dukat, och tallrikarna fyllda med läckerheter. Potatis med danskt smör, lokal citron-ceviche på någon vit fisk (hade samma konsistens som skomakarlax), majonnäs, sillen, rökta ostron, inlagd sardin och bläckfisk i kryddolja. Mums! En riktigt god midsommaraftonsmiddag med andra ord.

 

Och den passande avslutningen; mousserande vin, Fazers popcornschoklad och jordgubbar.

 

"Den luktar nors..."

Du vet den där känslan då du för första gången doftar på något nytt, den där spänningen efter att få nya doftupplevelser? Exotiska, främmande och helt enkelt nya doftkombinationer? Något du aldrig kunnat föreställa dig att en grönsak, frukt eller krydda kan dofta? Då du febrilt försöker hitta något bekant i en doft eller smak, ens en gnutta av igenkännande? Den upplevelsen...

Vi har försökt att ta till oss lokala livsmedel, och då framförallt grönsaker, frukter och kryddor. Tisdagens butiksbesök förde med sig att vi hittade två, för oss obekanta: Guayaba och chayote. Hubby kollade upp vad de heter/kallas på svenska, och lite klokare blev vi i alla fall. Guayaba är en sort av guava, och chayoten kallas antingen grönsakspäron eller Mexikogurka (Sechium edule). Så två nya bekantskaper har vi då gjort den här veckan; en med behaglig citrusnyans och en med en doft som fick mig att tänka tillbaks på vinterfiske med Mofa. Mexikogurkan; den luktar nors. Som i nyfångad, slemmig, sprattlande nors. Tillredd påminner konsistensen mest om potatis/gurka, och kryddorna i dagens hönsgryta tog över så verkar som att den inte har så mycket egensmak. Sätter inte med receptet nu, men kanske jag kommer tillbaka till det i ett senare inlägg.

Så här ser mexikogurkan ut som hel och halverad. Den har ett litet frö i nedre ändan, och det lär vara ärbart och smakar lite nötigt. Smakade på det, men hittade nog ingen nötsmak i det, så petade helt kallt bort det. Det såg ut att vara långt ifrån färdigt, så utgick från att chansen att få det att gro var obefintlig. Har inte heller någon mylla ännu att så och plantera eventuella växter i. Ännu.

Jag återkommer med mer om guayaban/guavan senare, när vi testat äta den. Doften var alltså väldigt behaglig, fräsch, söt och citrusaktig. Kanske det går att sätta med den i en kanna sangria på veckoslutet. Hållbarheten verkade lovande i varje fall. Annars måste vi väl mixa en kanna imorgon kväll istället. Känns ju ännu som semester. 😉

Naturens nattliga fyrverkerier

Värmen och de geografiska betingelserna verkar vara en intressant cocktail; vi verkar ha blixtar var och varannan natt här. Synd att det ska vara så besvärligt att få dessa underbara (om än dödliga) företeelser på bild! Lyckades inte helt med ett enda fotografi förra kvällen, men frekvensen av blixtar lockar definitivt till att börja försöka ännu hårdare. Nästa gång! Nästa gång ska jag få en lyckad bild på dessa skimrande nattliga moln som lyses upp av flimrande ljus, om de så är skapta av Thors svingande av Mjölner eller gnistorna av bockarnas hovar mot himlavalvet! Så ja, åska med blixt (utan dunder) verkar vara en ganska vanlig företeelse här i Panama. Orkade tyvärr inte upp när följande åskväder kom senare på natten, något tag mellan midnatt och kl02, så nästa gång...

Får se fram emot att vår följande lägenhet (förhoppningsvis den vi var och se på igår i Woodlands) har potential för att njuta av åskväder, eller i varje fall bättre förutsättningar än där vi bor nu. Största delen av himmeln blockeras av andra lägenheter/byggnader för tillfället. Yay... Näpp. Måste få se himmeln, måste få se ens en glimt av horisonten. Ens en liten glimt... Måste tyvärr tillstå att det känns väldigt instängt att inte kunna se varken horisonten eller gatuplan. Ser som bäst endast innergården (våning 1, inte gatuplan) och trädena som skymmer det som inte ens är horisonten. Inte helt optimalt efter att ha varit van med Östnylands böljande kullar och Österbottens vida slätter... Men efter gårdagens lägenhetsjakt ser det ljusare ut, och inte bara på natthimlen. Vi har inte skrivit på kontraktet ännu, men vi håller på och lusläser det för eventuella fallgropar i mikroskopisk fontstorlek. Så kanske det kommer goda nyheter ännu i slutet av veckan. 😊
 

 

Måndag igen

Idag regnar det - igen. Oftast har det (= hittills) kommit någon liten regnskur varje dag eller nattetid med lite åska till, och idag verkar inte vara ett undantag. Precis som alla andra 19.6 de senaste 30 åren som man fört statistik så är det regn idag. Verkar vara återkommande tema, det här att det regnat 30 gånger av 30 möjliga, oberoende av datum då det är regnperiod. Bara 7 månader kvar till sommaren här, dvs de tre-fyra månaderna då det nästan inte alls regnar.

Temperaturen kan vi inte klaga på, annat än att den aldrig verkar vara lägre än +24°C. Vi visste ju om att det inte sku vara som i Finland, men tror våra kroppar var lite dåligt förberedda på att det sku vara så här pass varmt. I synnerhet den fuktiga värmen känns väl nästan alltid varmare än det är. Tur att tvättmaskinen och torktumlaren fungerar! Måndag betyder nästan automatiskt tvättdag nuförtiden. Hade andra maskinen igång redan före kl12:00, och före det hade torktumlaren gått tre gånger. Undrar hur länge det sku ta att låta allt torka på naturlig väg med luftfuktighet närmare 90%. Idag är det ju faktiskt bara +27°C, och det känns som 31, vilket är ganska trevligt jämfört med de grader vi hade förra veckan. Hubby har bättre koll på dem, men sku minnas att vi hade några dagar som temperaturen närmade sig +30°C och det kändes som nästan 10 grader varmare. Skönt med AC i lägenheten! Imorgon och på onsdag är det åskväder i väderleksprognosen, så vi ser fram emot att få se lite blixtar och höra lite muller.

Grannen som låg och solade sig både lördag och söndag förmiddag vid poolen har inte synts till idag..

Andra helgen i Panama är alltså över, och på lördagen åt vi första gången omalet nötkött sedan Arlanda flygfält. Hubby "grillade" var sin stek åt oss på en ugnsplåt, serverade dem med persilje-vitlöksris och stekta grönsaker. Som sås blev det köpt chimichurri, dvs vattenbaserad örtsås med bland annat vitlök, vårlök, persilja, vanlig lök, culantro (kusin med koriandern typ) och salt. Zucchinin och äggplantan blandat med färsk lök och vitlök var jättegoda. Paprikorna var däremot allt annat än paprikor. Starka jä*lar... Var annars första riktiga måltiden som vi inte åt vid matbordet! Soffbordet är således testat som matbord, och fungerade helt bra. Eller tja, lika bra som hemma i Smedsby.

 

Blev inte direkt någon festmåltid på fredagen, eftersom vi hade rester från torsdagen att åtgärda. Försökt att inte laga mat för en bataljon nu, utan endast så mycket som vi äter på max två måltider. Lunchen har vi mer eller mindre skippat de flesta dagarna, men misstänker att den  återkommer så småningom. Lär vara ganska vanligt att inte känna hunger så länge som kroppen försöker anpassa sig till nya förhållanden, speciellt till ett betydligt varmare klimat.

 

Obligatoriska växtbilder

En blogg om Panama måste ha lite bilder på växter, både blommor och träd, så här är nu de bilderna. 😁 Tänker inte tråka ut någon/alla med vetenskapliga namn på växterna (eftersom jag inte vet dem), så passa på att bara njuta av bilderna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Har tyvärr noll koll på en stor del av växternas namn, men hoppas på att förbättra den kunskapen så fort som vår container med alla mina trädgårdsböcker anlänt! Men i väntan på dem får jag bara njuta av växternas och blommornas skönhet. 💕

 

Lite annorlunda vitvaror

Dags att ta itu med smutstvätten, eller snart i varje fall. Nu vet jag ju hur det fungerar, till skillnad från det första försöket förra söndagen. Kanske det blir en juicedrink på balkongen först. Ismaskinen i frysdelen är definitivt i hård användning i det här hushållet! Kanske inte helt dumt med lite amerikanska vitvaror i köket.

 

 



 

Gasspisen och gasugnen har ju fungerat helt bra, nu när man börjar känna brännarna på ett mer personligt plan. Till och med den gasdrivna varmvattensapparaten verkar fungera enligt någon form av interdimensionell logik, från skållande hett till iskallt (känns i varje fall som det kallaste vattnet som kommer ur en kran i lägenheten) inom loppet av 5 sekunder om man svänger kranen 2mm till höger, och 5cm till vänster gör ingen skillnad alls om vattnet hunnit slå om till kallt. Så är on/off med varmvattnet, helt logiskt, typ. Kökskranen fungerar tur nog betydligt bättre.

Första större utmaningen med vitvarorna kom emot när vi började fundera på att få smutstvätten åtgärdad. Vi har sett en hel del med bilder från lägenheter i trakten/landet, så själva konstruktionen var bekant. Tvättmaskin och torktumlare, allt i en och samma apparat och kopplade till gasnätet indirekt eller direkt; bykmaskinens varmvatten värms upp med gas och torktumlarens varmluft verkar vara gasvärmd. Så långt verkade det enkelt, och till och med knapparna såg ut att kunna följa något form av system. Bara att fylla tvättmaskinen, hälla i tvättpulvret och hoppas på det bästa. Succé! Eller tja, ryms typ ett par byxor, två par strumpor och några kalsonger/underbyxor i en tvätt... Torktumlaren fungerar också, men sätter man mer än ett par byxor i den tar det några timmar att få allt torrt. Det är helt klart slut på stortvättsdagarna. Många små tvättar, och ännu fler små torkningar är det som gäller i framtiden. Att låta något torka utan torktumlande lär ta en vecka eller två, och tror det inte blir rika torrt ändå. Jepp, kulturchock i tvättstugan är ett faktum!

 

Lite speciell design, men väldigt bra att ha

om man har begränsat med golvyta i "tvättstugan".

 

 

 

Kaffet är drickbart!

Före vi åkte var det en och annan som var orolig för hur vi ska överleva utan finskrostat kaffe. Tanken att fylla en väska med diverse nödvändiga livsmedel slog oss, men i ärlighetens namn rymdes inte ens allt annat vi sku ha med i resväskorna. Alternativet containern fungerade inte heller, eftersom alla livsmedel (och en hel del annat) inte får placeras där. Kvar var alternativet att hitta drickbart kaffe på ort och ställe. Borde ju inte vara så svårt, resonerade vi.

Första morgonen i Panama blev det ju att besöka det närmaste caféet, och deras kaffe var helt okey. Inte direkt så starkt som det kunnat vara, men smaken var helt bra. Från den lokala butiken har vi nu testat två sorter, varav den första var Palo Alto från Panama. Ganska bra, kanske lite väl mildrostat för hubbys smak, men jag gillade det. Jakten på starkare kaffe hade börjat.

Till hubbys stora lättnad har vi nu, på andra försöket, hittat ett ganska bra surrogat. Duran, från Panama, smakar nästan som det där hemma, och svart blir det! Väldigt svart... Grundsmaken är besk/syrlig och påminner mest om lättflytande råolja/tjära. Kan tänka mig att en halv liter mjölk per kopp kunde göra det lättare för mig att verkligen njuta av det. Eftersmaken är tur nog riktigt god, så helt bortkastat är det inte med en halv kopp svart kaffe till frukosten. 😉

 

Teryakibroiler med yuca, kokosris och stekta grönsaker

Första "fredagsmiddagen" i Panama blev ett hopkok av vad vi hittade i vårt kylskåp efter torsdagens butiksbesök. Lite planerat var i varje fall kokosriset och teryakibroilerklubborna, men resten passade också riktigt bra till middagen. Recept hade jag inte, inte heller väsentliga verktyg som ordentliga knivar, decilitermått och litermått, så mängderna blev lite ditåt. Fast å andra sidan är det inte sagt att jag sku ha använt måtten även om jag haft dem... Middag blev det i varje fall, och den sköljdes ner med vatten och en brasiliansk skumppa (mousserande vin). Fredagen till ära.

 

 

Teryakibroilerklubbor i ugnen

Hade 8 broilerklubbor totalt, ca 1 kg på två personer, men vi åt ju två gånger av det. Doppade klubborna ordentligt i marinaden, satte dem i en ugnssäker form och hällde över resten av marinaden. Gräddade i gasdriven ugn (för första gången i mitt liv typ) i ca 150 °C i en dryg timme, och de hann inte bli torra i varje fall. Marinaden däremot brann lite fast i formen..

Marinaden bestod av i ungefärliga mått

• 3 msk olja

• 2 tsk Himalayasalt (blev lite i minsta laget)

• 3 msk teryakisås (hittade glutenfri i Riba Smith)

• 2 tsk kanariensisk marinadkrydda med vitlök, paprika, oregano och persilja

Kokad yuca

Köpte yucan färdigt skalad och skivad i stavar, eftersom vi saknar ordentliga knivar i vår nuvarande lägenhet. Kändes också lite säkrare i och med att yucan är en ganska hård rot, och skalet lär innehålla cyanid. Onödigt att riskera hälsan med dåliga knivar över något man inte ens är säker på att man gillar... Yucan ska kokas i vatten (ungefär som potatisen, dvs så att bitarna täcks) i dryga 15 minuter eller tills de är mjuka. Satte lite salt i vattnet, och tycker att smaken blev bra av det. Sku säkert ha fungerat mycket bra med smör, men det har vi inte ännu köpt. Smör är dyra saker i den här delen av världen.
 

Kokosris

Köpte vitt jasminris och kokosmjölk, men med avsaknaden av deciliter- och litermått blev det lite annorlunda konsistens på riset än planerat. Det färdiga riset påminde om tjock risgrynsgröt. Inget fel på smaken dock, eftersom kokossmaken kom fram fint. Satte 2 st burkar á 400ml kokosmjölk + ca 2 dl vatten med en någorlunda passande mängd ris. Brukar funka med ungefär 2 delar vatten till 1 del ris, men blev lite mindre i och med att kokosmjölken är lite tjockare än vatten. Har man recept och mått underlättar det en del. Saltade riset lätt.

Stekta grönsaker

Färska grönsaker finns det massor olika av i butiken, men likväl har vi mest ätit bekanta hittills. Till hönan stekte jag aubergine (äggplanta), vanlig gul lök, grön zucchini, orange paprika och vitlök. Stekte dem i olja med salt och malen svartpeppar, och satte med ett par matskedar teryakisås också för att få samma smakvärld som hönan. Det bästa med stekta grönsaker är nog att man tar det man har, och det blir ändå mums!

Mätta blev vi i varje fall, och det blev bra lunch av det följande dag. 😉 Få se vad jag/vi hittar på tills imorgon. Fredagsmyset kan vi väl inte skippa ändå!

 

 

Inte direkt croissanter och havregrynsgröt

Inte för att vi brukat äta varken croissanter eller gröt på morgonen hemma i Finland...

Eftersom det fortfarande känns mer som semester än vardag här i hushållet har vi fortsatt med veckoslutstraditionen att laga en stadig frukost. Förra veckan blev det bland annat någon form av chorizokorv, bönor med grönsaker och stekt ägg till juicen och kaffet. Med ordentligt morgonmål behöver man inte fundera så mycket på lunch, speciellt som vi fortfarande lider lite av värmen, och matlusten är på sparlåga så länge svetten rinner. Saltbalansen måste vi hålla koll på, så mat som sku ha varit väldigt saltig för en månad sedan känns ganska passligt saltig här.

 

Priserna i butiken är vi ännu lite ovana med, men vi börjar så småningom ha koll på att de är i dollar, inte euro. En av de större skillnaderna är att det inte finns vanlig bacon i den lokala Riba Smith-butiken - förutom i frysdisken! Tydligen är åtgången av amerikansk bacon inte så stor att det lönar sig att ha den som färskvara. Vi har istället testat de grillkorvarna som finns, t.ex. den tidigare nämnda, oroväckande röda chorizon. Smaken var mildare än väntat, men konsistensen och den subtila smaken av kryddor och fett växer på en! Korvarna är faktiskt godare kalla, när de fått en stekyta.

 



Överallt var vi kollat om morgonmålet i det här landet skriver folk att panameserna älskar friterat till frukost. Idag testade vi empanadas (typ majs-yuca-piroger) med malet kött av diverse köttkreatur (carne molida = kött, malet), färdigt gjorda, bara att steka i rikligt med matolja och sedan slänga in. Jag stekte lite champinjoner, zucchini och tomat till, eftersom majs brukar bli ganska torrt. Vi blev glatt överraskade över att skalet blev knaprigt men att innehållet och den inre delen av skalet hölls saftigt. Fyllningen var också en trevlig bekantskap, ljusår ifrån den smaklösa köttfyllningen i de ofta oljedränkta köttpirogerna som finns där hemma. Behövdes ingen ketchup, senap, saltgurka och hackad lök för att tillfredsställa smaklökarna med de här pirogerna! Glutenfria på naturlig väg är de dessutom. Majs och yuca funkar tydligen bra som empanadadeg.